Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1916 - Kautsky, Karl: Krigsseder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stående hären och officerskårens
undantagsställning. Sålunda verkade den
liberala bourgeoisins hållning till
liberalismen i samma riktning som de
allmänna sociala förhållandena.
Sedernas mildring avbröts heller icke
genom krigen på femtio- och sextiotalen.
Nya motsatta tendenser uppträda
däremot under det sista kvartseklet.
4. Humanitets- och
bestiaJitetstenden-ser i strid i våra dagfar.
Efter 1848 upphörde bourgeoisin att
vara en revolutionär klass, men förblev
tillsvidare oppositionell och
demokratisk. Även det tog slut efter krigen 1866
och 1870, efter vilken tid bourgeoisin
i Frankrike, Tyskland, Italien,
Österrike fått sina stater så gestaltade, att
de kunnat fritt tillvarata sina
intressen. Denna nyorientering
fördjupades och förstärktes genom
frihandelssystemets sammanstörtande och
därigenom att nationalstatens idé ersattes
genom den imperialistiska statens.
Den förstnämnda idén har bestämda
gränser för sin verkan och gränser
sådana, att de icke hota någon annan
nation. Men imperialismen är
gränslös och blir en fara för andra stater.
Icke blott regeringarna utan också de
besittande klasserna och deras anhang
i de olika staterna komma nu i
växande motsättning till varandra.
Växande delar av det industriella kapitalet
förlora sin fredliga karaktär.
Detta har viktiga följder. Åter
dyker idén om den europeiska
jämnvikten uppj vilken trängts tillbaka under
strävan att bilda nationalstater.
Ingen än så stor nation hotade genom sin
överlägsenhet de andra, om den blott
sökte bevara sin nationella enhet och
självständighet. Men i imperialismens
tidsålder ser varje stat i varje annans
överlägsna styrka en fara för sig
själv. Den europeiska jämnviktsidén
yttrar sig nu i bildandet av två
varandra tämligen vuxna förbund.
Bedan den känsla av ständig
osäkerhet, som nu inställer sig, har
fram-bragt växande nationell förbittring.
Den växte än mer genom
kapprustningen, som framkallades av denna
situation. Ju tyngre kapprustningens
börda blir, desto större förbittring
över de andras rustningar.
Och armén omfattade dessutom nu
en allt större del av folket. Preussen
har gått i spetsen i denna utveckling.
Preussen var den enda stat i Europa,
som övertog den allmänna
värnpliktens idé av den franska revolutionen
och fasthöll trognare vid den. än dess
ursprungsland. Mer än i någon
annan stat har därför Preussens
befolkning vuxit samman med armén. Efter
fredstidens förfall bestod den nya or»
ganisationen sitt eldprov i krigen
1866 och 1870’. Sedan genomfördes
den allmänna värnplikten i alla det
europeiska fastlandets stater och dess
praktiska användning har allt mera
utvidgats.
Den nya utvidgade armén krävde*
också en ny officerskår. Ur olika
borgerliga kretsar rekryteras en kår av
reservofficerare, vilka påverka sina
kretsars tänkesätt. Den högre
bildningen, förut källa till den starkaste
fredslängtan, blir nu ett medel ätt
utveckla krigiskt tänkesätt i skarpaste
form.
Efter 1866 firar därför
anfallsstrate-gin ånyo glänsande triumfer. Aldrig
var den ekonomiska pressen att utöva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
