Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 1916 - Lorén, S. G.: Ökat folkligt inflytande på rättsväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
föranden därefter själv yttrat sin
mening, skulle han tillfråga
nämndens ledamöter, om någon av dem
vore av annan mening. Därest
ordföranden och en av nämndens
ledamöter förklarat sig beredda att utan
vidare betänketid genast yttra sig,
kunde annan ledamot av nämnden ej
erhålla betänketid. Om åter sådant
rådrum erhölles, skulle akten i
målet under uppskovstiden hållas
tillgänglig för de ledamöter, som av
densamma önskade taga del.
Vid 1901 års riksdag hemställde
lagutskottet i anledning av därom
väckt motion, att riksdagen ville i
skrivelse till regeringen begära
sådan lagändring att, där minst % av
nämnden äro från häradshövdingen
skiljaktiga och om en mening ense,
den mening måtte gälla.
Hemställan föranledde ingen riksdagens
åtgärd.
I en motion i andra kammaren i
år hade hrr Söderberg i Hobborn
och Andersson i Milsmaden
föreslagit att ”riksdagen måtte uttala sig
för återställandet av vår nämnd till
dess forna och rätta uppgift som
jury och i sammanhang därmed för
inrättandet av verkliga och effektiva
folkdomstolar även på andra
områden, samt i skrivelse till k. m :t
anhålla, det täcktes k. m :t låta utreda
det hithörande och för riksdagen
framlägga förslag i ämnet”.
Lagutskottet avstyrkte, bl. a. under
hänvisning till att den pågående
utredningen rörande
rättegångsrefor-men troligen komme att taga
vederbörlig hänsyn till angelägenheten
av lekmännens tillbörliga
inflytande på rättskipningen, och riksdagen
följde utskottet.
Motionärerna hade i sin
motivering påpekat att vårt land i detta
stycke är synnerligen efterblivet.
Flera andra länder, däribland
Norge, Danmark, Tyskland, England
och Förenta staterna, ha sedan
länge tillförsäkrat lekmännen ett vid-
sträckt inflytande på rättslivets
skilda områden. Norrmännen havå:
Jury för grova brottmål, vari
folkets representanter innan dom
faller skola hava förklarat sig finna
den tilltalade skyldig.
Meddomsr ätter för brott
av lägre art, i vilken rätt de två
lekmännen ha var sin röst och således
kunna överrösta domaren.
I civila mål, såsom rörande
skadestånds uppskattande, i
sjörätts- och hantverksmål, i
förlik-ningstvister och nu senast ifråga om
skiljedom i arbetstvister har det
folkvalda elementet i vårt grann
land ett vidsträckt inflytande.
Medan man i vårt land ännu dröjer
inför frågan, huruvida folket nått
den mognad att det kan meddelas
rätt att deltaga i rättskipningen och
oavlåtligen undanskjuter kravet
härutinnan, har man i andra länder
länge med fördel använt sig av
folkets meddomareställning. I
längden lyckas det naturligtvis inte att
hålla vårt folk utanför. Men skall
en ändring åstadkommas måste det
här som på så många andra
områden bli arbetarepartiets sak att
energiskt ingripa. Detta torde så
mycket mera ^ara på sin plats som
den synpunkten, att helt söka
utestänga folkets representanter från
inflytande på rättskipningen, icke
är främmande för de krafter, som
arbeta på förslaget om ny
rätte-gångsreform. Men här stå för stora
värden på spel för att utan
allvarligt motstånd uppgivas. Under
rättskipningen lägges i samband
med arbetareklassens politiskt
ökade verksamhet allt flera ärenden
från den sociala lagstiftningens
fält. Med småfolkets växande makt
är det heller inte mer än tillbörligt
att ge detsamma talan även vid
rättsliga domslut. Alltför länge
har denna angelägenhet varit det
privilegierade fåtalets
företrädesrätt. Rättens folkvalda ledamöter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
