Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 1916 - Lorén, S. G.: Ökat folkligt inflytande på rättsväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tens uppmärksamhet och hade därför
upprättat ett fristående förslag huru en
juryinrättning skulle kunna organiseras, om
tiden för dess antagande prövades vara
inne.1 9
Enligt detta förslag borde, utom
tryckfrihetsmålen, ifråga om vilka
tryckfrihetsförordningen
fortfarande skulle lända till efterrättelse,
sådana mål skjutas under jury, i vilka
den tilltalade hade så besvärande
skäl emot sig, att han ej borde frias,
men ändock icke kunde förmås att
avlägga bekännelse. De vanliga
underrätterna kunde således i vanliga
fall fria men icke fälla utom i fall
av egen bekännelse, dock att, om
överrätten, i händelse målet komme
under dess prövning, funne
bekännelsen ej vara sådan att den
tilltalade ej bort på densamma fällas,
men likväl ansåge så besvärande
skäl föreligga, att han ej heller
borde befrias, överrätten ägde
skjuta målet under jury.
Jurymålen skulle handläggas vid
särskilda ting, som borde hållas fyra
gånger om året i varje län. Vid
jurytinget skulle domarebänken
sammansättas av en eller flera
över-rättsledamöter i förening med
ojä-viga underdomare i orten, till så
stort antal, som erfordrades för att
’bilda en fullsutten överrätt.
I varje län och särskilt för varje
stad skulle årligen 300 jurymän
väljas inför underrätterna genom
valmän, utsedda för varje pastorat å
allmän sockenstämma.
Ifråga om jurymännens
egenskaper föreslogos huvudsakligen de
kvalifikationer, som i allmänhet
fordras för utövandet av
medborgerliga förtroendeuppdrag eller för
avläggandet av domareed, dock icke
någon viss census. Tjänstemän
skulle vara uteslutna.
För varje jury ting skulle
överrätten utlotta erforderligt antal (48,
60) jurymän. Av detta antal skulle
rätten först efter lott upptaga 36.
Av dessa ägde vardera parten utan
uppgivet skäl utesluta 12. De 12
återstående skulle utgöra juryn.
Parter och vittnen skulle vid
jurytinget ånyo höras.
För den anklagades fällande
fordrades minst % majoritet.
Då kommittén emellertid icke
ansåg sig ovillkorligen böra förorda
införandet av jury, men funnit den
kollektiva röstningen inom
häradsrätt olämpligt, föreslog kommittén
sådan ändring i bestämmelserna om
omröstning till dom i häradsrätt, att
vardera ledamoten skulle erhålla
individuell rösträtt, såvitt det gällde
den tilltalades friande eller fällande
i brottmål. I tvistemål skulle
däremot gällande
omröstningsbe-stämmelser fortfarande äga
tillämpning.
1849 framlade den äldre
lagberedningen förslag till rättegångsbalk
och hade då funnit tiden vara inne
att föreslå jurys inrättande.
Beredningen sade sig vara av den
övertygelsen, att det vore nödigt att med
domaremakten införliva det
folkelement juryinrättningen innebure. I
huvudsak anslöt sig beredningens
förslag till det ovan anförda. För
att öka nämndemännens inflytande
även i tvistemål föreslog
beredningen att dessas antal borde minskas
till 5 och att rätten skulle vara
domför med endast 3 nämndemän.
I sitt år 1884 avgivna betänkande
angående rättsväsendets ombildning
har emellertid nya lagberedningen
icke blott avfört förslaget om juryns
införlivande i vår processordning
utan även gravlagt tanken på ett
bättre tillgodoseende åv det folkliga
elementets inflytande. Vid
överläggning till dom i häradsrätt
skulle enligt förslaget ordföranden, o m
han ansåge det nödigt
eller någon av nämnden
så påfordrade, föredraga
målet i erforderliga delar. Sedan ord-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
