Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 1916 - Nyström, Sven: Kulturfientliga krafter - Möller, Gustav: Zimmerwald i praktiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kunde sålunda svårligen ha gjort
kyrkan en större tjänst, än när den
utnämnde en dylik s. k. frisinnad
teolog till ärkebiskop, ja, man torde
t. o. m. kunna våga den paradoxen,
att det för den kulturella
utvecklingen här i landet hade varit vida
bättre, om någon av de
1600-tals-ortodoxa biskoparna Danell eller
Eklund i stället hade betrotts med
ärkebiskopsämbetet.
Det sagda torde vara tillräckligt
som motivering för den ovan
uttalade uppfattningen, att det även i
vårt land finnes ganska starka
kle-rikala krafter i verksamhet, vilka
säkerligen icke skola försumma
att för sina reaktionära syften
utnyttja de tillfällen, som kriget må
komma att erbjuda dem.
Det gäller sålunda att i tid se
upp, så att vi icke efter kriget
komma att befinna oss mitt i en ny, av
kulturell och religiös reaktion
uppfylld helig-all i ans-period.
Enbart på parlamentarisk väg kan
naturligtvis icke en reaktion av den
:art, varom här är fråga, bekämpas,
men åtskilligt torde dock i den
vägen kunna åstadkommas, och det
vill synas, som om de båda vän-
sterpartierna här hade en viktig
kulturuppgift att fylla.
För denna uppgifts fyllande lära
emellertid de särskilt inom det
liberala partiet ganska talrikt
förekommande frireligiösa elementen
komma att bereda vissa svårigheter.
Dessa frireligiösa element torde
nämligen få anses föga ägnade att
uppbära en framgångsrik
kulturkamp, liksom de knappast heller
torde ha lust därtill, sedan den
gamla motsättningen mellan frikyrka
och statskyrka väl numera får
anses ha upphört att äga samma
centrala betydelse som förr, medan
däremot de många för stats- och
frikyrka gemensamma
beröringspunkterna i avseende på
kulturuppfattning, religiös tro m. m., alltmera
börjat träda i förgrunden. Men
eljest borde det ju för de frisinnades
del följa direkt ur liberalismens
grundprinciper, att klerikala
tendenser böra bekämpas, och vad
arbetarepartiet beträffar lärer väl
enbart den omständigheten, att
kyrkan och prästerskapet så gott som
undantagslöst alltid ställt sig i de
konservativas tjänst, vara skäl nog
att göra detta parti antiklerikalt.
Zimmerwald i praktiken.
För TIDEN av GUSTAV MÖLLER.
Den schweiziske socialisten R
o-bert Grimm, utgivare av den
icke oblandat fördelaktigt kände
Berner Tagwacht — denna tidning
har sålunda publicerat en av
osanningar vimlande framställning
rörande den svenska
socialdemokratin — har till det schweiziska
socialdemokratiska partiets kongress
framlagt en rad teser, som behandla
socialdemokratins ställning till na-
tionsproblemet och försvarsfrågan.
Teserna ha sitt intresse
förnämligast därför, att Grimm är
ordförande i
Zimmerwaldsinternationa-len och sålunda sannolikt komma
att utspelas som ett uttryck för den
speciella Zimmerwaldsåskådningen.
Det är emellertid mest sannolikt,
att åtminstone vissa av de till
Zimmerwald anslutna organisationerna
skulle betacka sig för hr Grimm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
