Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 1916 - Lundstedt, Vilhelm: Hovrättens utslag i förräderimålet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10:11 S. L. genom formuleringen
”menighet eller annan
folksamling”. I beaktande av den
förestående utredningen kan
uppenbarligen den omständigheten, att 10:14
S. L., efter vilket lagrum hovrätten
dömt, med uteslutande av ordet
”annan” blott talar om ”menighet eller
folksamling” ej leda till
antagandet, att just detta stadgande skulle
använda begreppen ifråga i en
annan betydelse än 8:3, 10:11 samt
10:15 S. L. Av det föregående
följer också att — alldeles bortsett
från frågan om kongressen kunnat
bilda folksamling i lagens mening
— det icke rimligtvis kan vara tal
om att densamma, såsom hovrätten
försökt göra gällande, utgjorde
menighet.
Den nu gjorda karaktäristiken av
begreppet menighet i 10:14 S. L.
— hur allmänt hållen likväl
tillräckligt utförlig för att motivera sist
gjorda påstående — har omedelbart
framgått genom en jämförande
betraktelse av ovan anförda lagrum.
Riktigheten av denna karaktäristik
måste för den tvivlande i högsta
grad bekräftas, när jag erinrar om,
att densamma står i fullständig
överensstämmelse med den svenska
lagstiftarens uppfattning av
begreppet, såvitt denna uppfattning
framgår av hithörande stadgandens
tillkomsthistoria. Jag har redan i
detta avseende erinrat om något,
som föregått stadgandet i 10:15
S. L. Ytterligare skall här
framhållas, att sedan en k. kung. utfärdats
den 26 nov. 1816 angående sättet
för menigheters hörande i en-
skilte tillåtliga ärenden^ i riksdar
gen två år efteråt framställdes
yrkande på kungörelsens upphävande,
i anledning av att. densamma
kunde tolkas såsom avseende ”lagliga
sammankomster i sockenstugor vid
vanliga sockenstämmor9 9. Faran
för en sådan vantolkning avvisades
på det bestämdaste av lagutskottet
därmed, att det vore uppenbart, att
kungörelsen ifråga ”blott rörer de
sammanträden av flera socknar
eller härader till gemensam
överläggning antingen genom sockne-ombud
eller vederbörandes allmännare
närvaro, vilka av enskild person
varda medelst utfärdade
kungörelser utsatte och bestämde Vidare
bör i detta sammanhang erinras om,
att när Lagberedningen i sitt
förslag till straffbalk (1844) upptog
ett stadgande, som motsvarade
nuvarande 10:15 S. L., reserverade sig
tre jurister emot detsamma på den
grund, att de funno ordet menighet
’ha — i strid mot Lagberedningens
och den inom lagstiftningen i övrigt
framkomna uppfattningen — så
begränsad innebörd, att det blott
borde kunna tillämpas å sådana
lagligen reglerade sammankomster,
som kommunalstämmor o. d., under
det att Lagberedningens förslag
icke kunde åsyfta dylika utan
”sådana samlingar, som ske
annorlunda än i förut bestämd ordning, och
där de sammankomne, även om
något gemensamt sammanhållande
band skulle för övrigt mellan dem
förefinnas, för tillfället likväl icke
* Lagutskottets bet. n:r 53 vid 1818
års riksdag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
