Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10, 1916 - Ström, Erik: Omvärderingen av Thorild
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ler för Thorild och enligt Thorild
att komma åt, att bestämma
platsen,. kretsen, graden av
fullkomlighet — att bestämma proportionerna.
Ju finare och ju vidare — dess
närmare kommer man sanningen,
rätten, skönheten.
Spinozistisk är vidare hos Thorild
uppfattningen av naturrätt lika med
makt, det rätta lika med det
nödvändiga — överhuvudtaget
nödvändighetens stränga suveränitet —
alltings: ofelbara logiska, lagiska
art.
Men i Thorilds’ natur- och
guds-begrepp, som i allmänhet absolut
sammanfaller, erbjuder bilden av
en hermetisk naturalistisk panteis*
tisk monism — och såtillvida*
skiljer sig från Rousseaus och
Leib-niz tvekluvna,
transcendent-immä-nenta uppfattning och saknar
Shaf-tesburys platoniska inslag — i detta
Thorilds naturbegrepp, som
reagerar mot den machinala mekanismen
— mot Newton — och fattar
stjärnor och stjärnsystemer såväl som
stoftgrandet som organismer —
bildar Spinozas lagbestämdhet, den
logiskt kausala andan, endast ena
sidan — ingår ju som den andra
faktorn Leibniz’ kraft och
kontinuitets levande, allbesjälade liv —
Shaftesburys, Herders, Goethes
dynamiska panteism — det sig rörande
och kännande — dynamismen —
flödet — kraften —■ livet — själen
— der Strom der Evigkeit.
Och i denna här — enligt min
tanke, som kanske är påverkad av
gammal tradition — icke blott
Shaftesburys, Herders, Goethes
dynamiska panteism, vars värmesida i detta
sionsidén — där världen måste fattas
som ofullkomlig (mod ett negativt
moment) — och. utvecklande sig tiil eller mot
en ren gudsidé, då reformaktionen har en
djup, oändlig innebörd — och mången
gång ligger en sådan synpunkt (liksom
normernas transcendens) under
åtminstone hans praktiska filosofi.
fall kanske kunde hå mer betonats
— utan överhuvud det heta flödet
av;- känslo- och naturivrarnas djupt,
varmt besjälade, erotiska
naturuppfattning strömmat — och då väl
icke minst strömmen — direkt
eller förmedlad — från Rousseaus
skrifter, den enligt Thorild
”gudomlige ande ’’ som väl knappast
betraktade naturen blott som ett
präktigt konstverk — estetiskt och
teoretiskt — som väl alltid — ehuru
mer eller mindre kände gud i
naturen — strömmen från den som
man väl som "få skulle kunna
beteckna med namnet källan, den
varma källan.
Överhuvudtaget — och
författaren menar väl icke att förneka det,
som han en smula nonchalerar,
troligen emedan han anser det till
ensidighet och överdrift felaktigt
betonat, emedan han vill hålla den
stora, väsentliga tankelinjen klar —
överhuvudtaget kan man väl icke
förneka att i Tljorilds skrifter slår
en våg av den stora germanska
värmebölja som gick över världen i
det 17 :de seklet — slår en puls, ett
hjärtslag som fått sitt eko och sitt
återsken i hans livsåskådning och
väl icke blott i den känslans ton
och ljus, varav den följes och
höljes.
Vad som därvid kommit utifrån
eller inifrån, är svårt att säga. Men
det synes mig som kraft- och rörelse:
begreppen fördjupats, värmts och
besvingats. Det motoriska har fått
något Brunoaktigt (det finnes
överhuvud i hans livsåskådning, synes
mig, åtskillig frändskap med
renässansfilosofernas, framförallt
Gior-dano Brunos och då icke minst i
tempo och temperament) — något
av kraft och skönhet och kärlek
överströmmande. Dynamismen,
flödet har blivit häftigare, rikare,
varmare — strömmen en het, en
blodström, en organismens varma blod-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
