- Project Runeberg -  Tiden / Åttonde årgången. 1916 /
371

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11-12, 1916 - Wigforss, Ernst: Militärfrågan och Internationalen efter kriget

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tareklassen, alltså Internationalen,
kommer att intaga till densamma.
På Internationalens förutseende och
energi i denna punkt kommer det
utan tvivel att bero, både om en
sådan internationell organisation
till fredens bevarande kommer att
bildas, och om den kommer att vara
i stånd att verkligen också
förebygga krig. Och det är just
emedan proletariatet här behöver
använda all sin makt och icke har råd
att splittra sina krafter i inbördes
strid, som det för varje vän av
freden, han må nu vara socialdemokrat
eller icke, blir äv det allra största
intresse att söka medverka till att
en gemensam plattform skapas, som
möjliggör ett praktiskt samarbete
för freden mellan de olika
riktningarna inom Internationalen.

En internationell organisation.

Då denna artikel är ägnad åt
diskussionen av de proletariska
freds-strävandenas taktik, är det inte
möjligt att gå längre in på de
många frågorna i samband med
problemet om en internationell
organisation, än som är absolut
nödvändigt för att klargöra den roll,
som en återuppstånden
internatio-nal måste göra till sin. Varje
program för en mellanfolklig
överenskommelse, som åsyftar att söka ett
fredligt avgörande av
uppkommande konflikter, brukar innehålla
följande huvudpunkter:

1) Det behövs en internationell
domstol, som kan avgöra alla
tvistefrågor, som på något sätt
kunna bringas under juridisk form, allt-

så brott mot erkänd folkrätt, tvister
om traktater och andra
överenskommelser etc. .

2) Det behövs ett internationellt
f ö r 1 i k n i n g s r å d, som kan
undersöka tvister om de stora politiska
intressefrågorna och
framlägga förslag till deras lösning. I
samma mån som detta råd får
sina befogenheter och sin
maktställning ökade, kommer det alltmer att
anta karaktären av ett
internationellt parlament.

Nu kan man tydligen gå olika,
långt på den här beträdda vägen i
riktning mot ett rättstillstånd
mellan staterna, analogt med det.
som redan existerar mellan
individerna inom samhället. . Man
kan ta blott det första steget,,
det som man brukar nöja sig med.
i alla de förslag, som mer eller
mindre ha karaktären av
minimi-program, och endast kräva, att
alla uppkommande tvistefrågor
skola hänskjutas antingen till der.
internationella domstolen eller ti 1
det internationella förlikningsrådet.
Den makt, som övergår till krigs:
handlingar utan att på dylikt sätt
försöka en fredlig lösning av
konflikten, betraktas som angripare*
och som allas fiende, och de övriga
staterna förbinda sig att skydda
den angripna parten.

. Detta minimiprogram lämnar
emellertid möjligheten öppen för
krig, sedan domstolens utslag
fallit eller förlikningsrådets
medlingsförslag framlagts. Det
föreslås inte någon allmän
överenskommelse mellan staterna att sätta makt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:31:45 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1916/0377.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free