Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11-12, 1916 - Wigforss, Ernst: Militärfrågan och Internationalen efter kriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
så från. en uppenbar
nationalitets f r å ga. Den
österrikisk-serbiska konflikten är likaså
obegriplig, om man icke tar hänsyn till
de stor-serbiska nationella
strävandena eller den österrikisk-ungerska
förtryckarepolitiken mot. de
slaviska nationaliteterna. Och
ingendera av dessa båda positiva
krigs-orsaker, den ekonomiska
konkurrensen och. de
stridiga nationella
strävan-d e n a, kunna förklara den
anslutning till rustningspolitiken, som vi
kunna iakttaga även hos de
bredaste folklager. För folket i denna
betydelse har det utan tvivel varit
fruktan, som utgjort det
dominerande motivet.
Men om vi på detta sätt dela upp
de motiv, som drivit staterna till
rustningar och krig, se vi strax, att
utsikterna att komma tillrätta med
krigsorsakerna börja ljusna.
Förtrycket av vissa.nationaliteter inom
statens egna. gränser kan utan
tvivel bekämpas redan inom det
borgerliga samhällets ram!. .. En stat,
som består av en frivillig
sammanslutning av fria nationer, är
möjlig redan i kapitalismens tidsålder,
såsom det engelska väldet bevisar.
Botemedlet mot nationellt förtryck
kan alltså sökas omedelbart i en
ökad demokrati, redan innan vi nått
fram, till något, som med rätta
skulle, kunna kallas ett socialistiskt
samhällsskick. Men även den
kapitalistiska konkurrensen om
kolonialjord att exploatera; är inte alldeles
otillgänglig för behandling redan
nu. AU kapitalism är icke direkt
intresserad i den
kapitalexporteran-de imperialismen. Själva denna
ka-pitalexporterande finansvärld
uppvisar ett Janusanlete med ena sidan
visserligen riktad mot rustningar,
konflikter och krig, men den andra
inte obenägen för gemensam
exploatering, samarbete och fred. Om de
mot freden strävande demokratiska
tendenserna i samhället vinna ökat
inflytande, är det inte utsiktslöst
att arbeta på att skaffa de fredliga
böjelserna inom kapitalismen
överhand. En internationell reglering
av kapitalexporten och av vissa
kolonialländers ekonomiska
utveckling torde inte vara ett problem,
vars lösning överstiger krafterna
ens hos en ännu ganska ofullständig
demokrati.
Och vad slutligen den faktor
beträffar, som för den stora massan
av folket varit avgörande, och som
förmått dem att lämpa sitt bifall till
rustningstävlingen trots de
uppenbara risker, för en katastrof, som
därmed voro förbundna, vad denna
folkens inbördes ’fruktan
beträffar, så kan den endast hävas
genom skapandet av en.
internationell organisation, en
sammanslut-ning av staterna med uppgift att i
stället för krigiska söka fredliga
medel till avgörande av de
konflikter, som utan tvivel icke kamma
att utebliva. Det är en dylik,
internationell organisation, som synes
vara möjlig redan nu, för vilken vi
omedelbart kunna börja arbeta, men
vilkens förverkligande torde, vara
ytterst starkt beroende av. den
ställning, som den organiserade arbe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
