Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11-12, 1916 - Ström, Erik: Omvärderingen av Thorild - Örne, Anders: Lantarbetet i Sverge för hundra år sedan. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
under Thorilds livsåskådning ocli
produktion skall ses.
Docent Karitz arbete är rent
fack-vetenskapligt. Docent Nilssons
vänder sig till en större publik.
Få förena som hän
vetenskaplighet och behag i sitt författarskap.
H^ns bok dm Thorild, som är ren och
rik i sin tanke, är levande ledig och
glänsande klar sin förm. Det
är en bok som är angenäm att
läsa. Den rör och reder med
lätt och kraftig hand även tunga
ting.
Lantarbetet i Sverge för hundra år sedan.
Några anteckningar.
För TIDEN av -N
II.
Det har kostat banbrytarna inom
arbetarerörelsen mycket besvär och
mycken möda att reglera
arbetstiden inom något så när rimliga
gränser. I all synnerhet har detta varit
förhållandet ifråga om lantarbetet.
Godsägaren på herregården och
bonden på sitt henmia\i ha av ålder
varit vana vid att helt kommendera
över sitt folk, att själv bestämma
över arbetstiden. Och man kan lätt
förstå med vilken förbittring man
mötte de av arbetarerörelsens
pioiiiä-rer, som i egenskap av agitatorer
kommo ut för att försöka få en
ordning såväl i denna sak, som ock
beträffande lönerna. Likt villebråd
jagades de mången gång av allt
för nitiska godsägarerepresentanter
från deras områden och till och med
landsvägen ansågs för god att av
dem få användas som talaretribun.
Många vorö också de statare, som
med sina familjer hänsynslöst
drevos från godsen för det de vågat
taga en dylik ”uppviglare” i
försvar, ja, till ocK med för det mari
vågat åhöra ett föredrag av en
sådan. Inom bondeklassen utmålades
också agitatorerna som fullständiga
upprorsmakaré. Och man höll sig
icke allenast till det ,yfula och
farligå” i deras tal, iltan man talade
också om deras ”fulhet” och
”grymhet” i utseendet, deras
elakhet i både ord och åthävor. Maii
reflekterade oftast som så, att inom
industriarbetet där kan det lämpa
sig med en högre betalning och eii
ordnad arbetstid, men inom
lantbrii-ket passade det icke alls. Skulle
man införa dylika nymodigheter
där, ja, då kunde man lika gärna
lägga ner. Industriidkaren talade
ständigt och jämt om ”de dåliga
konjunkturerna” och visan om
jordbrukets ”betryck” och ”svåra
nödläge” har sjungits ända sedan
författarens, barndom på 80-talet
intill nu, då inkomsterna på
jordbruken mer än fördubblats.
Arbetarnas löneförhållanden var en farlig
böld att vidröra. Och nästan lika
farlig var frågan om en ordnad
arbetstid.
Vad arbetspriserna beträffar, ha
vi redan visat, huru oegentligt små
dessa voro under förra århundradets
början. Väl stego de något framåt
femtiotalet; men’så kom det hårda
sextiotalet med sina nödår och sitt
överflöd på arbetsfolk, då ingen
hade något arbete att ge. Priserna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
