Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11-12, 1916 - Hedén, Erik: En norsk krigsbok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blemet. Han hävdar med som mig
synes ofrånkomliga skäl, att det
krig, vilket nu rasar, är ett
jäm-viktskrig av samma art som en
mängd andra ända sedan assyrerna
gingo ut att erövra främre Asien.
Slutsatsen härav: att Tyskland, som
ju nu är ute på erövrarstråt, måste
besegras, ligger klar för varje
tänkande eller tysksinnad läsare
men utsäges icke ens direkt. Man
må uppmärksamma, att det
jäm-viktssystem, som författaren
förordar, ej är det kapprustningssystem,
som rådde under åren närmast före
kriget, ty då vägde redan vågen
över åt den ena maktgruppens sida.
Även d :r Raestads jämviktssystem
med den ”europeiska koncerten”
som övervakare, blir ju föga
tilltalande for den, som minns hur
fumligt och rättsvidrigt nämnda
kon-cert handhade nationalitetsfrågor.
Men sedan man sett världskriget,
börjar man uppriktigt längta efter
denna tid som en svunnen
guldålder. Hr Raestad erkänner
uttryckligt, att enda möjligheten för
slutgiltig fred ligger i skapandet av en
världsstat. Men dit ha vi långt
kvar, menar han, och under
mellantiden kan och måste man arbeta på
att förlänga mellanperioderna
mellan krigen och till den ändan söka
åstadkomma en europeisk koncert,
bättre än den tidigare.
Nästa spörsmål på d:r R:s
dagordning är neutralitetsproblemet.
Han hävdar därvid omöjligheten för
de olika neutrala staterna att föra
en likartad neutralitetspolitik —
exempelvis framhåller han och
diskuterar opartiskt olikheterna mellan
Sverges och Norges handelspolitik
under kriget — och han tror
därför heller ej på möjligheten av ett
förbund mellan de neutrala
makterna så länge kriget pågår. Däremot
tror han, att vid fredsslutet ett
dylikt förbund kan bliva både möjligt
och nyttigt, dock mindre för att
värna nationaliteternas rätt än för
att motverka en alltför egoistisk
handelspolitik hos de olika
stor-maktsförbunden.
I samband med detta tvivel på de
neutralas maktmöjligheter står hans
pessimistiska förvissning, att en
ständig och garanterad neutralitet
av Belgiens art utdömts och även
faktiskt kommer att överges på
grund av världskrigets lärdomar.
Härtill kan emellertid invändas, att
även 0111 en sådan neutralitet visat
sig vara av föga värde för staten
själv, sä kan den dock vara av
internationell , nytta. Omöjligheten
för varje stormakt att i något som
helst fall kunna räkna på den neu^
traliserade statens
bundsförvantskap kan under vissa situationer
avkyla nämnda stormakts
krigslyst-nad.
Lika tvivlande som mot den
.ständiga neutraliteten står vår
författare mot avväpningskravet. Den
stat, som avväpnar, säger han, blir
ansedd som en stat av lägre rang än
de väpnade, en som man kan visa
mindre hänsyn och som man i
mindre grad skulle draga sig för att
fråntaga dess självständighet. Detta
är riktigt. Men även en oväpnad
stat torde dock nutilldags endast då
löpa allvarlig risk för sin
självständighet, om den kommer mitt emellan
två krigande stormakter, och i det
fallet har det visat sig föga bevänt
med dess förmåga att värna
självständigheten, även om den varit
aldrig så väpnad. Försvaret kommer,
som våra norska partivänner
framhållit, måhända blott att öka
lidandet vid självständighetens förlust.
Å andra, sidan är ju ej lidandets
möjlighet den allra högsta
synpunkten vid en stats val av politik.
Återgående till frågan om krigets
ekonomiska verkningar och speciellt
om de skymtande stora
handelsförbundens innebörd, varnar d:r
Raestad mot att överskatta vikten av de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
