Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1917 - Swart, Sixten: I folkundervisningsfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SIXTEN SWART: I FOLKUNDERVISNINGSFRÅGAN.
45
nåder eller 34½ veckor, men äger
kyrkostämma på förslag av
skolrådet rätt att besluta angående de
tider av året, de dagar i veckan och de
timmar å dagen då undervisning
skall i skolorna meddelas. Detta
minimum av 8 månader gäller således i
första rummet lärarens
tjänstgöring, då däremot ett stort antal
barn ej på långt när åtnjuta
undervisning denna tid. Så är fallet vid
de skolformer, där s. k.
halvtidsläsning förekommer, d. v. s.
där på grund av "lokala
förhållanden’J eller "medellöshet"
sammanlagda undervisningstiden för varje
barn uppgår till blott 4 månader.
Och än värre. Tack vare de
"flyttande" skolorna finnes inom landet
(1913) 62 folkskolor och 31
småskolor, varest undervisningen
endast omfattade en tredjedel av den
lagstadgade tiden, 24 folkskolor och
12 småskolor med en fjärdedel
därav och 4 skolor med ännu kortare
tid.
Skillnaden mellan stad och
landsbygd är skarpt framträdande. 1913
var av städernas samtliga folk- och
småskolor 99.6 % heltidsläsande
och blott 0.4 % halvtidsläsande.
Motsvarande siffror för
landsbygden voro: heltidsskolor 55.2 % och
halvtids och därunder 44.8 %. Av
rikets samtliga skolpliktiga
barn-tillhörde 77.35 % landsbygdens
skolor, vadan följaktligen den stora
massan av landets barn äro
hänvisade till dessa mera ogynnsamma
förhållanden. Av landsbygdens
barn undervisades i medeltal för
hela riket 55.4 % i skolor med
heltidsläsning och 44.6 % i skolor med
halv eller ännu mindre lästid.
Denna halvtidsläsning kulminerar i
Älvsborgs län (med 80.7 % av
barnantalet). Därnäst komma
Skaraborgs, Värmlands samt Göteborgs
och Bohuslän.
De skolformer på landsbygden,
till vilka största delen av de skol-
pliktiga barnen äro hänvisade, äro
de s. k. littera C (22.1 %), E
(21.6 %) och B (21.3 %).
C-skolan består av två
avdelningar, vardera om två klasser, vilka
undervisas av samma lärare på
skilda tider. Den är således den typiska
halvtidsskolan. E-skolan har fyra
årsklasser, vilka samtidigt
undervisas av samme lärare. B-skolan är
dels heltidsläsande med två avdel
ningar, av vilka vardera omfatta
två årsklasser, och vilka undervisas
av var sin lärare och dels
halvtidsläsande (litt. B2), då avdelningarna
undervisas på skilda tider, var klass
för sig.
Läroplanen skall av skolrådet
uppgöras enligt normalplanen.
Studera vi dess bestämmelser, skola vi
finna, att det bildningsmått, vilket
där stipuleras som undervisningens
mål, även i de ifråga om lästiden
mindre lyckligt lottade skolorna,
ingalunda är föraktligt.
Några exempel. I modersmålet
anges lärokursen omfatta: förmåga
att rätt och ledigt läsa i bok samt
att uppfatta och muntligen (ev.
skriftligen) redogöra för det lästa;
någorlunda felfri rättskrivning
samt uppsatsskrivning och
språklära "till den omfattning, som
omständigheterna medgiva" (litt. C).
I räkning når den minsta kursen
(litt. C och B2) till de fyra
räknesätten med hela tal och decimalbråk
med tillämpning på de i praktiskt
hänseende viktigaste uppgifter. I
geografi: Sverges natur, folk,
samfundsförhållanden och näringsliv,
det viktigaste av Europas geografi
samt de enklaste grunddragen av de
övriga världsdelarna. I
naturkunnighet: de viktigaste djur- och
växtformerna; människokroppens
byggnad, förrättningar och vård;
valda delar ur läran om den
oorganiska naturen samt det allmänna
ste av läran om jorden, solen ocJ¾
månen i deras förhållande till var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
