Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1917 - Swart, Sixten: I folkundervisningsfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SIXTEN SWART: I FOLKUNDERVISNINGSFRÅGAN.
47
dana förhållanden måste
undervisningens resultat bli klena.
Men man skall icke måla för
mycket i svart. Det är klart, att det
finnes en mängd föräldrar och även
många "sockenpampar", som äro
mycket välvilligt stämda mot
folkskolan och på allt sätt sträva efter
att förbättra den och giva sina barn
den bästa möjliga uppfostran. Man
tycker att i så fall skulle socknen
tack vare denna ovannämnda
självbestämmanderätt få ett utmärkt
skolväsende. Men detta strandar i
de flesta fall på kyrkan och
prästerskapet.
Vi vilja icke närmare gå in på
alla sorgliga följder, som kyrkans
förmynderskap över skolan
medfört, utan blott påpeka en. En
aktad hantverkare i Bohuslän yttrade
vid ett samtal förra året: "Det är
förfärligt tråkigt med mina barn.
De få läsa de här långa styckena i
bibliska historien utantill, plugga
igenom dem gång på gång, tills dess
de kunna rabbla upp dem. Till sist
bli de så utledsna på all 1 ä
s-n i n g,, att de knappast vilja öppna
en bok!" — Nej, det är nog rätta
sättet att döda läslusten hos vår
ungdom. — Jag hörde mig för hos
ortens lärare och fick då ganska
märkliga upplysningar. Om icke
barnen få så mycket hemarbete och
läxplugg i kristendom som möjligt,
så klaga deras föräldrar hos
kyrkoherden, och för lärarnas del
återverkar detta på
tjänstgöringsbetyget! Enstaka
lärare ha försökt att undvika denna
utanläsning, men de ha ganska
snart blivit omvända och mistat
lusten för dylika om "otro"
vittnande experiment. — Och detta trots
att redan 12 maj 1865 i ett kungligt
cirkulär "i och för minskande av
den överdrivna och därigenom
skadliga utanläsningen vid
kristendomsundervisningen ’’ lärarna blivit
"allvarligen uppmanade att icke
till utanläsning förelägga barner.
något, som de icke efter sina
förmögenheter begripa!" (Förf :s
kursiv.)
Kyrkan och prästerskapet har
med all makt strävat — och lyckats
— att göra
kristendomsundervisningen till ett av folkskolans
huvudämnen. Och syftet härmed är
ganska tydligt. Skolan är enligt
deras mening endast en förberedande
kurs för den egentliga
undervisningen —
konfirmationsundervisningen. Ju mera plugg, som är
undangjort eller åtminstone
preparerat, desta bättre för prästen. I
Göteborgs Stiftstidning, det klerikala
huvudorganet för Göteborgs och
Bohus län m. m., lästes innevarande
år en ledare om "Okunnighet",
däri författaren framhöll det
bekla-liga faktum, att det fanns flera
katekesstycken, som hans
konfirmander ej fått lära sig utantill.
Följden härav var, att han yrkade pä
utsträckt kat ekesunder visning
(rättare katekesplugg).
Hur lästiden enligt
normalplanens mönsterschema är uppdelad
framgår av följande tabell, som
avser högre avdelningen, d. v. s.
klasserna 3 och 4.
Ämne
Antal veckotimmar i litt.
skola
Medeltal ill proc. av 1
hela tiden ||
A
B
c
D o. E
B*
Modersmål ...
8
9
5V,
8
9
30.0
Kristendom ..
5
4V,
3
5
6
17.7
Räkning......
5
5
3
6
5
18.1
Geografi......
2
2
1
2
2
67
Natur] ära ..
2
2
1
2
2
6.7
Historia .....
2
2
i1/.
2
2
7.3
Teckning ...
1
1
1
1
1
3.9
Välskrivning
i1/,
1
1
1
i1/,
4.6
| Sång ........
i1/,
IV,
1
1
i1/,
5.0
Vi se således, att åt
kristendoms-undervisningen är anslagen nära
tre gånger så lång tid som åt
vartdera av ämnena geografi, naturlära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
