Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1917 - Möller, Gustav: Den stora socialiseringsmotionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAV MÖLLER: *DEN STORA SOCIALISERINGSMOTIONEN.* 51
get än före kriget. Kapitalets
krigs-och gulaschvinster äro, såsom
allmänt bekant är, så enorma, att
fredstider aldrig visat maken. Detta
gäller icke endast neutrala utan
även krigförande länder.
Överallt ifrån berättas om fabulösa
överskott å kapitalistisk
verksamhet. Det är följaktligen en —
låt oss vara milda i omdömet
— oriktig uppskattning av de
nuvarande ekonomiska
förhållandena i världen att tala om att "de
ekonomiska grundvalarna för de
kapitalistiska staterna äro
raserade’ ’ och det är grovt
komprometterande för omdömet att förklara
raseringen av dessa grundvalar vara
’.’fullständig".
Motionens i den s. k.
vänsterso-ciailismens högre tongångar tydligen
tränade författare måtte betrakta
den fullständigt fria prisbildningen,
den. enbart av olika samhällslagers
köpkraft reglerade fördelningen av
nyttigheter och produktionens
frihet från varje reglering som
kapitaliststatens ’ ’ekonomiska
grund-v a lar"! Om författaren hade
varit en åt borgerligt
ekonomiska tänkesätt hängiven person, så
skulle hans mening om krigets
förödande verkningar på de
"ekonomiska grundvalarna" ha varit
begriplig, ty borgarklassen
försvarar ju i regel den obegränsade
ekonomiska rörelsefriheten såsom
samhällets nödvändiga och absolut
än-damålsenligaste grundval. Och
borgaren har naturligtvis alltid därvid
i tankarna det nuvarande samhället.
Men att en socialist — och därtill en
socialist av den extra fina kvalitet
som kallas "vänster’’-socialist —
skulle acceptera borgarens
uppfattning var som sagt en
överraskning.
Ändamålsenligheten i den fria
prisbildningen, den fria marknaden,
den av samhället oreglerade
produktionen äro gamla kapitalistiska
dogmer, kapitalistiska lärosatser.
Men de äro icke
"ekonomiska grundvalar" för
kapitaliststaten. Är det för mycket begärt att
en "vänster "-socialist bör veta
detta?
Men motionen lider alltigenom av
logisk oreda. Författaren
konstaterar nned rätta, att de styrande i
alla stater ännu i de sista dagarna
före kriget höllo fast vid
tankegången om den enskilda
företagaran-dans förmåga att komma tillrätta
med samhällets ekonomiska behov,
men att de måst lämna den
tankegången och föra ut i livet åskådningar,
som de nyss bittert bekämpat. Här
har motionären själv tydligen
angivit, att vad "de styrande"
lämnat är vissa kapitalistiska
lärosatser, men denna sin riktiga synpunkt
på vad som ekonomiskt skett i
världen lyckas han icke fasthålla
nuer än i cirka 20 rader. Därefter
skriver han följande dyrbara
meningar:
"För att hindra de kapitalistiska
staterna från att brytas sönder av krigets
påfrestningar ha deras styresmän ofta
nödgats tillgripa revolutionerande stats-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
