Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1917 - Swart, Sixten: I folkundervisningsfrågan - Möller, Gustav: Den stora socialiseringsmotionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dan, att endast kompetenta
lärarekrafter behövde
ifrågakomma, och deras ekonomiska
ställning vore så pass tryggad, att
de odelat kunde ägna sig åt sitt
kall; och slutligen
om statsinspektionen vore
tillräckligt effektiv.
Den stora socialiseringsmotionen.
För TIDEN av GUSTAV MÖLLER.
För första gången i socialismens
historia har en motion, med
an-sp r å k på att taga inledande
steg till det socialistiska samhället,
väckts i ett parlament. Och att
detta initiativ tagits i Sverges
riksdag bör endast öka svenska
socialdemokraters intresse för
detsamma. Motionen har döpts till
’den stora socialiseringsmotionen"
och skall här underkastas en liten
granskning.
"Världskriget har först och främst
inom do krigförande men även inom
neutrala stater åstadkommit en ekonomisk
revolution, som fullständigt raserat de
före kriget existerande ekonomiska
grundvalarna för de kapitalistiskt styrda
staterna. ’J
Så inledes den stora
socialiseringsmotionen. En smula häpen het
må vara tillåten.
Vilka voro de kapitalistiskt
styrda staternas "ekonomiska
grundvalar" före kriget? Kapitalist
samhällets ekonomiska grundval är
privatäganderätten till
produktionsmedlen och möjligheterna till
kapitalistisk utsugning. Har
världskriget verkligen raserat dessa
grundvalar? I så fall: på vilka eko-
nomiska grundvalar leva vi nu?
Motionsförfattaren borde känna en viss
skyldighet att ge en över hans
ekonomiska upptäckter något
överraskad mänsklighet svar på dessa
frågor.
Såvitt känt är har varken
privatäganderätten till några väsentliga
produktionsmedel eller
möjligheterna för kapitalistisk utsugning
upphävts någonstädes på jorden. Vad
som inträffat är i avseende å
produktionen att staten icke längre
tilllåter en fullt fri och obegränsad
enskild förfoganderätt över
industrin. För att överhuvud kunna
underhålla kriget har staten måst
organisera tillverkning av kanoner,
ammunition, gevär och allt vad till
modern krigsutrustning hör och
därför måst taga i bruk enskilda
fabriker, i vilka förut drivits annan
verksamhet. Men äganderätten till dessa
privata fabrikör har icke
övertagits av staten. Fabrikantens
profit är sannolikt såsom leverantör åt
kriget större än om han skulle ägna
sig åt någon fredsindustri.
Utsugningsmöjligheterna äro minst lika
stora och utsugningen av arbetarna
är sannolikt effektivare under kri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
