- Project Runeberg -  Tiden / Nionde årgången. 1917 /
64

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1917 - Hedeman, Ejnar: Biografen och konsten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Med avseende på skådespelare
tror jag vi kunna mäta oss med
vilket annat land som helst. A.-B.
Svenska Biografteatern har lyckats
binda en hel rad av goda förmågor
vid sin atelier på Lidingön utanför
Stockholm, John Ekman, Richard
Lund, Albin Laven, Nicolai
Johannsen m. fi. Deras spel är
genomgående välvårdat, omsorgsfullt och
intelligent. Våra teateraktörer ha i
allmänhet inte fallit för frestelsen att
filmas. Och det bör man hålla dem
räkning för. Teatern är en värld,
filmen en annan. Till och med
ganska skilda. Den senare fordrar ofta
helt andra manér och uttrycksmedel,
som, om de tillämpades på talscenen,
skulle verka mycket stötande.

Vad beträffar spinnsidan äro vi
onekligen betydligt sämre lottade.
Någon verklig kvinnlig kraft, som i
ursprunglighet, intensitet och
mimisk begåvning kan mäta sig med
de franska eller amerikanska
aktriserna har den svenska filmen ännu
ej lyckats framföra. Men det finns
ingen anledning att misströsta. I
sammanhang härmed torde gärna
kunna nämnas, att det i mitt tycke
bäst genomförda, renaste och vack-

raste spel, som från spinnsidan
presterats å svensk film hittills, utförts
av — kungl. Operans
balettprimadonna, Jenny Hasselqvist.

Men huru åstadkomma denna
reformering av den svenska filmen?
Ja, det blir pressens ensak. Den bör
icke spara på kritik, när sådan
behövs. Som det nu är tar pressen
alltför stor hänsyn till biografbolagen.
Man vill ogärna säga något styggt
om sina trägnaste kunder.
Biografannonserna äro ju en icke föraktlig
inkomstkälla även för de största av
drakarna. Och då så .. .

Det får icke fortgå på detta sätt.
Pressen skall ha folkets väl för
ögonen och icke biograf bolagens.
Filmen har redan blivit en så
betydande faktor i vårt kulturella liv att
den icke får bemötas som —
betydelselös. Genom ett oavlåtligt
ingripande och påpekande skulle
pressen kunna vara i stånd att rätta
månget misstag och operera bort
många osunda och giftiga
svulster,-som ännu frodas på vår
biografkultur — ingen till skada — icke ens
filmbolagen — och alla till gagn.
Må den välja den vägen. Det är
min fromma önskan — och svenska
folkets — hoppas jag.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:32:02 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1917/0068.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free