Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1917 - Undén, Östen: De enskilda arbetsavtalen enligt svensk lagstiftning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
¾6
TIDEN
vara skuld till o 1 y c k
fi-fallet, arbetaren har möjlighet
att, förutom försäkringsbeloppet,
göra gällande ytterligare anspråk,
motsvarande hela den skada han i
ekonomiskt avseende lidit. Och
innan den nya försäkringslagen trätt i
kraft (1 januari 1918), är den
praktiska betydelsen av den nu nämnda
befogenheten större, eftersom
ersättningsbeloppen enligt hittills
gällande lag (av 1901) äro helt små och
följaktligen det för arbetaren blir
en stor skillnad, om han måste nöja
sig med de i lagen bestämda
beloppen eller om han, på grund av
arbetsgivarens skuld till olycksfallet
äger fordra ersättning för all den
skada han lidit.
Bland övriga, spridda stadganden
med tillämpning å arbetsavtal, må
antecknas följande.
Arbetaren har för vissa sina
fordringar gentemot arbetsgivaren
(obetald lön, olycksfallsersättning,
skadestånd, belopp som innestår
såsom säkerhet för avtalets
fullgörande) en ganska god förmånsrätt
framför andra arbetsgivarens
fordringsägare i händelse av
arbetsgivarens konkurs. Trots detta
inträffar det som bekant ofta, att
arbetarna gå miste om lönebelopp till följd
av arbetsgivarens bristande
betal-ningsförmå ga. Särskilt har det
förekommit, att arbetare, sysselsatta vid
ett bygge, som alltemellanåt såsom
spekulatibnsobjekt bytt ägare, ha
gått miste om innestående
ackordsöverskott, enär den nye ägaren ej är
skyldig fullgöra den förre, till betal-’
ning måttända oförmögne, ägarens
skyldigheter och inte heller lagen
medgiver panträtt i byggnader för
dylika fordringar. Arbetarna ha i
sådana fall ej haft annan utväg än
att förklara bygget blockerat, till
dess den nye ägaren betalat deras
fordringar, men ej heller denna
metod har altlid lyckats eller kunnat
användas.
I en ny lag om avtal (av 1915)
finnas några §§, som kunna få
till-lämpning även å arbetsavtal.
Särskilt förekommer ju, att i lagen
omnämnda vitosbestäninielser intagas i
vissa kategorier arbetskontrakt.
"Har någon begagnat sig av annans
trångmål, oförstånd, lättsinne eller
beroende ställning i förhållande till honom
till att taga eller betinga sig förmåner,
vilika stå i uppenbart missförhållande
till det vederlag, som må hava blivit
erlagt eller utfäst, eller för vilka något
vederlag icke skall utgå, vare
rättshandling, som sålunda tillkommit, icke
gällande mot den förfördelade.
Lag samma vare, där sådant
otillbörligt förfarande, som i första stycket
avses, ligger annan tili last än den,
gent emot vilken rättshandlingen
företogs, och denne ägde eller bort nga
kunskap därom.’* (¾l. $.)
’’Vite i penningar eller annat, som
någon utfäst sig att gälda för den
händelse han icke skulle fullgöra en honom
åliggande förpliktelse eller eljest skulle
företaga eller underlåta att företaga en
handling, må nedsättas efter ty
skäligt prövas, såframt utkrävandet av
vad utfäst blivit finnes vara uppenbart
obilligt; vid prövning härav skall
hänsyn tagas ej blott till förlust, som den
enligt utfästelsen berättigade må hava
lidit, utan även till det intresse han
eljest må hava haft i handlingens
företagande eller underlåtande, ävensom till
övriga föreliggande omständigheter.
Har förverkat vite utan förbehåll
gul-dits, äge den, som utfäst vitct, icke pä
grund av vad här ovan är stadgat söka
något åter." (86 §.)
* "Har någon för den händelse, att ett
av honom ingånget avtal ykulle komma
att hävas på grund av underlätet
fullgörande från hans sida, förbundit sig att
utan hinder av avtalets hävande
erlägga vad han utfäst eller låta den andre
behålla vad erlagt blivit, skall vad i
36 § är i fråga om vite stadgat äga
motsvarande tillämpning." (37 §.)
’’Har till förebyggande av konkurrens
någon betingat sig av annan, att denne
icke skall idka handel eller annan
verksamhet av angivet slag eller icke taga
anställning ’hos någon, som idkar isådan
verksamhet, vare den, som gjort
utfästelsen, icike därav bunden, för så vitt
utfästelsen i fråga om tid och ort eller
eller eljest skulle sträcka sig längro än
,som kan erfordras för att hindra
konkurrens eller ock över hövan inskränka
honom i hans frihet att utöva förvärvs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
