Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1917 - Olsson, Oscar: Folkuniversitetet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108
TIDEN
som krävas för ett djupare
inträngande i idrottsrörelsen och
nykter-hetsfrågan: Professor Arrhenius
måtte^ ha fått nys om denna
egendomliga uppfattning om
naturvetenskapernas ställning vid ett
folkuniversitet — att döma av hans
principuttalande i den stora enquéten.
Han finner med full rätt
degraderingen av kemien som enbart biämne
till nykterhetsundervisningen löjlig.
Med ännu större rätt framhäver
prof. Arrhenius vikten av att
naturvetenskaperna, i första hand fysik
och kemi, erhålla en
förgrundsställning vid ett blivande folkuniversitet,
främst på grund av att de i så stor
utsträckning kunna vinna
tillämpning i det praktiska livet. Men prof.
Arrhenius får tydligen inte resonans
för dessa synpunkter, om han inte
kan starta någon "ideell
folkrörelse" omkring dem. Först då gå
de in i det enda för ett
folkuniversitet saliggörande systemet.
I sin programartikel har d:r
Kjellström funnit nödigt att ta upp
en polemik med anledning av under
hand framställda anmärkningar mot
"de religiösa livsrörelsernas"
fakultet i hans universitet. Jag tror,
att han något förenklat de mest
grundade farhågorna, då han
reducerat dem till fruktan för att skolan
skulle "urarta till en pietisthärd".
Men med kännedom om d:r
Kjellströms tankar och förbindelser fanns
det fullt fog för misstanken, att
hans blivande skola eller
universitetet på Lidingön just inte skulle
lämna allt för stort utrymme åt den
fria forskningen i den religiösa
undervisningen. Kursplanen lämnar
beviset för det berättigade i denna
misstanke. Ifråga om den religiösa
undervisningens betydelse ha hr
Teodor Holmberg och prof.
Hen-schen uttalat sig. Båda lägga
naturligtvis tyngdpunkten på
religionshistorien. Prof. Henschen, som
genom sin uppsats 1912 skaffat hävd
åt namnet folkuniversitet, säger
uttryckligen ifrån, att av teologisk
undervisning ej de specifikt
kyrk-ligt-prästerliga synpunkterna böra
komma ifråga, men däremot
religionshistorien intaga ett
viktigt rum.
Hur ser nu d:r Kjellströms
kursplan ut för "de religiösa
livsrörelserna?" Jo: 1) kristendom, 2)
kyrkohistoria, 3) missionshistoria
(med religionshistoria), 4)
seminarieövningar, studium av kristligt
socialt arbete i Stockholm och dess
omnejd. Keligionshistorien således
i ett folkuniversitet degraderad till
biämne åt missionshistorien —
liksom i nykterhetsfakulteten kemien
åt alkoholläran! Säkerligen en
utmärkt passande ordning för ett
prästseminarium eller en
missionsskola! Precis som det förutspåtts
för en av d:r Kjellström upprättad
undervisningsanstalt!
Ungefär en och samma
anmärkning kan framställas mot
åtminstone de tre av de fyra ifrågasatta
fakulteterna: idrottens,
nykterhetsrörelsens och teologiens. Det har
inte heller kunnat undgå ens d:r
Kjellström, att det naturliga
svaret på en sådan kursplan skulle bli
en fråga, om det inte vore mera
praktiskt ur både kostnads- och
undervisningssynpunkt, att
Centralförbundet för socialt arbete toge hand
om de sociala kurserna samt
idrottsrörelsen, nykterhetsrörelsen, den
ny-kyrkliga rörelsen och frikyrkorna
om de övriga. Hur bemöter han den
invändningen? Jo — "det torde
ännu vara utom allt tvivel att e i
gemensam högskola, vid sidan a^
de ideella folkintressenas egna sko
lor, där alla de, som arbeta i de
sunda folkinstinkternas tjänst,
kunde mötas till samarbete oeh
meningsutbyten, till fostbrödralagets
blodblandning, skulle vara av största
värde för det helas harmoniska
utdaning". Märk väl, att detta är d:r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
