Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1917 - Olsson, Oscar: Folkuniversitetet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OSCAR OLSSON: FOLKUNIVERSITETET.
107
välbehag hr Frans Lindvalls
uttalanden om universiteten:
"Mången yngling, isom kommit dit i
tanke att få bildning för livet,
blossar ännu i dag av harm över de
stenar, som där räcktes att äta’’, och ’ ’Ett
folkets och livets universitet — hur skulle
det icke svedja och rödja åt vårt folk
och tända en eld på århundradens
skrymmande lärdomsbråtar! "
D:r Kjellström kan inte neka sig
nöjet att själv försöka falla in i
tonen :
,rVi hysa den övertygelsen, att ett
svenskt folkuniversitet skall lämna sin
hjälp att hålla vaket (bildningsidealet av
ett folk, som icke låter sin skuldra
förtyngas av gamla århundradens rostiga
bildningsrustning ..."
Nå — allt det där låter ju säga
sig, och det skulle väl också kunna
ligga något i det, om uttrycken inte
hållits fullt så allmänna. Värre är,
att d:r Kjellström fullt blottar sin
uppfattning om den rent
vetenskapliga undervisningens onödighet om
inte rent av olämplighet utom i ett
enda ämne, hembygdskunskapen.
Det sker i följande klangfulla ord:
’ ’Änskönt det för oss aldrig tett sig i
någon mån eftersträvansvärt, att detta
folkuniversitet, främst en ans-talt att
fostra män och kvinnor till gagnelig
verksamhet i folkidealitetens tjänst,
framträdde som medtävlare till
statsuniversi-teten och högskolorna i vetenskaplig id,
torde väl detta ändå icke kunna
undvikas med -de vetenskaper, varav
hembygdsundervisningen beror.7’
II.
Ämnesurvalet och kursplanerna
äro också ett troget uttryck för d :r
Kjellströms — och styrelsens? —■
medvetna undanskjutande av den
vetenskapliga synpunkten. I
anslutning till de ideella folkrörelserna
skall universitetet ha fyra
vinterkurser. Egentligen är det rätt
kne-pigt att sätta adjektivet ideell
framför ordet folkrörelserna, ty
därigenom får man tidens obekväma
största folkrörelse ur vägen. Ar-
betarerörelsen hör tydligen inte dit.
De folkrörelser, till vilka de fyra
"fakulteterna" skola anknyta äro;
den sociala rörelsen, idrotten, de
religiösa livsrörelserna och
nykterhetsrörelsen. Redan indelningsgrunden
är mer än lovligt dunkel, både frän
teoretisk och praktisk synpunkt.
Nog har jag alltid trott, att
nykterhetsrörelsen är en del av den ’
’sociala rörelsen". Psykologiskt kan
den ju förklaras så, att den s. k.
"sociala rörelsen", samtidigt med
att den undandolde arbetarerörelsen,
kunde tjäna som den stora säck, i
vilken allt möjligt kunde instoppas,
sedan man specificerat så långt man
ansåg möjligt eller — lämpligt.
Att det här inte bleve fråga om
vetenskapliga studier
framgår bl. a. av att även sådana
uttryckligen upptagas på programmet
— anordnade som universitetets
sommarkurser omkring
hembygdsstudium. Till dessa vetenskapliga
studier skulle fordras viss
kompetens, student- eller
folkskollärareexamen eller däremot svarande
kunskaper. Onekligen en egendomlig
användning av ordet universitet för
en skola, där vetenskapliga studiei
hänvisas till två månader på
sommarferierna !
Den av de fyra "fakulteterna",
som tydligen skulle bli den mest
omfattande, är den "sociala". Där
instoppas historia och statskunskap
som biämnen eller propedevtiska
kurser till nationalekonomien och
sociologien. Meningen är —
antagligen — att allt detta skall
genomgås på ett läsår, fem månader.
Idrotts- och nykterhetsfakulteterna
äro ordnade som översikts- och
sammanfattningskurser om dessa
folkrörelsers mål och metoder. Här
kommer den naturvetenskapliga
forskningen till heders. Den enda
undervisningen i naturvetenskap
skall bestå i de förberedande kurser i
anatomi, fysiologi, hygien och kemi,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
