Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1917 - Olsson, Oscar: Folkuniversitetet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110
TIDÉN
III.
Störst torde intresset för ett
folkuniversitet ha varit i
folkhögskolekretsar. Det är också ganska
naturligt, ty för att citera rektor J.
Sandler ■—:
"Ett nordiskt folkuniversitet, öppet för
envar, som anser sig kunna na glädje och
gagn av detsammas undervisning och
vetenskapliga verksamhet — det är ju
Grundtvigs stora, stolta tanke och
testamente. ?’
Det undras bara, vad rektor
Sandler säger om den nu
framkastade planen till tankens
förverkligande! Den vetenskapliga
verksamhetens undanträngande från
programmet har jag redan varit inne på.
Och det fria tillträdet! Ja — om
man genomgått folkhögskolans
andra årskurs eller äger däremot
svarande kunskaper!
Som planen nu utvecklats få vi
tydligen en femmånaders
fortsättningskurs på den tvååriga
folkhögskolan, och det är i och för sig ett
tacknämligt företag, n. b. om
kursen blir något bättre planerad, än
vad d:r Kjellström — å styrelsens
vägnar? — lyckats åstadkomma.
Att kalla denna kurs för
folkuniversitet är kanske inte bara en
smakfråga, åtminstone inte om man
vill att namnet verkligen skall
beteckna saken och motsvara de krav,
som de flesta undertecknarna av
uppropet tydligen uppställt.
En olycklig förvirring tyckes
detta namn redan ha åstadkommit,
att döma av att Svensk
Läraretidnings redaktör tagit plats som
suppleant i styrelsen. I en del
uttalanden, t. ex. prof. Henschens och
biskop Bergqvists, är man glad över
denna utväg att tillgodose
folkskollärarnas krav på tillträde till
universiteten ! Den synpunkten går också
igen i uppropet, vilket, helt
naturligt, inte heller har underskrivits av
en enda representant för f
olkskollä-rarkåren utom prof. Frans v.
Schéele. Det är inom initierade
kretsar väl bekant, att både Fridtjuv
Berg och även direktör Bergqvist
undanbådo sig äran.
Folkskollärarkårens krav på tillträde till
universitet bli inte på ringaste sätt
tillgodosedda genom upprättande av
ett folkuniversitet, allra minst i
form av sådana fortbildnings- och
feriekurser som de i detta program
uppställda. Att Svensk
Läraretidnings redaktör tycks ha en annan
uppfattning, kommer säkerligen inte
att väcka odelat angenäma känslor
i lärarekåren.
Om det således är helt naturligt,
att folkskollärarna blivit fåtaligt
representerade i företaget, är det
emellertid så mycket mer påfallande att
iakttaga, hur svagt representerade
de stora folkföreningarna och även
den allmänna "sociala rörelsen"
äro. Den ende representanten för
nykterhetsfolket i uppropet är hr
Aug. Ljunggren;
nykterhetsföreningarnas studieverksamhet var där
alldeles utan representant liksom
arbetarerörelsen. Den enda
folkhögskolemannen bland undertecknarna
var Herman Odhner, som f. ö.
inte kvarstår bland föreningens
konstituerande medlemmar. Från det
hållet hade man dock kunnat vänta
att även få se namnet på den
folkhögskollärare, som står i den
närmaste kontakten med de stora
folkrörelserna, Rickard Sandler, samt
föreståndaren för Brunnsviks
folkhögskola, rektor Torsten Fogelqvist,
och folkskoleinspektören, d:r E.
Ingers. Som representant för den
"sociala rörelsen" hade man
verkeligen väntat få se red. för Social
Tidskrift, G. H. v. Koch. Jag har
mig inte bekant, huruvida dessa
representanter för bildningsarbetet
och det sociala arbetet ens blivit
anmodade att medverka vid uppropets
utfärdande eller om de avböjt att
vara med. Betecknande är, att det
ena är lika troligt som det andra och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
