Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1917 - Olsson, Oscar: Folkuniversitetet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OSCAR OLSSON: FOLKUNIVERSITETET.
111
intetdera alternativet på något sätt
osannolikt. Att någon av dem skulle
vara avogt stämd mot tanken på ett
folkuniversitet, är ett fullkomligt
absurt antagande. Om de anmodats
och avböjt, så visar den nu av d:r
KjelLström framlagda planen, att
deras försiktighet verkligen var en
dygd ’■— och att det inte är rådligt
att förtroendefullt ge sitt namn på
listor i gott sällskap för än så
vackra företag, så länge dessa
befinna sig på f ormlöshetens och
ovisshetens stadium. Att den person
man här i landet först kommer att
tänka på vid talet om ett
folkuniversitet, den främsta mannen i vårt
allmänna folkbildningsarbete och
samtidigt ordf. i Centralförbundet
för socialt arbete, inte skulle vara
med bland uppropets undertecknare,
visste man på förhand. I Social
Tidskrift 1915, nionde häftet, hade prof.
Knut Kjellberg en utredande
översikt om det fria och frivilliga
folkbildningsarbetet. Med anledning av
den, milt talat, virriga uppsats i n :r
5 av d:r Kjellströms tidskrift, där
denne framför sin tanke om
folkuniversitetet, låter prof. Kjellberg
oför-tydbart sin mening framskymta i
orden om "denna vackra
tanke, som bidar sin
tid, då den vunnit stadga
och klarhet även ifråga
om behovet och syftet, och
som väntar den rätte
mannen".
— Att denna universitetsplan inte
kan vara något uttryck för
intentionerna hos alla dem, som givit d:r
Kjellström sitt stöd vid uppropets
utfärdande och föreningens
konstituerande är tydligt nog. Men det
ser ut, som om han åtminstone
talade å styrelsens vägnar, och det är
illa nog. Det heter nämligen
upprepade gånger, så även vid
framläggandet av utkastet till kursplanerna,
om vad "vi" mena. Styrelsen
består utom av d:r Kjellström även
av prof. v. Schéele,
bankdirektörerna Rydbeck och Gerh. Magnusson
samt regeringsrådet • Lindstedt
(ordf.). D:r Kjellström är
styrelsens sekr., och det är väl i denna
sin egenskap han här tagit till orda.
Prof. v. Schéele har också ett
uttalande med bl. a. ett gott uppslag
till självstudier i hemmet för
eleverna vid ett folkuniversitet. Slutligen
påminner han om sådana storverk
på den andliga kulturens område
som vetenskapsakademien, grundad
av sex enskilda män, och Nordiska
museet. Andra ha för att visa på
vad svensk hugstorhet kan uträtta
hoppfullt påmint om Nääs. Vad nu
Näss och Nordiska museet
beträffar, växte dessa företag upp
omkring en djärv och storslagen
personlighet, som både levde och dog
för sin skapelse. Askov, ett bra
mycket mer storstilat företag än det
i d:r Kjellströms uppsats planerade
folkuniversitetet, ehuru under det
blygsamma namnet utvidgad
folkhögskola, har växt upp på samma
sätt. Men sådana män komma inte
fram på beställning av
högskoleföreningar. Vi ha ju i vårt land prof.
Kjellberg, som nog skulle kunna
bygga upp en dylik högskola
omkring sig, men han anses troligen
efter sitt uttalande 1915 "mindre
lämplig" av de drivande krafterna
i folkuniversitetsföreningen, även
om han mot förmodan skulle vilja
låta engagera sig för uppgiften.
Men nog kunde man vänta av de
bemärkta män och kvinnor, som
undertecknat uppropet, att de skulle
kunna skapa resurserna för
företagets framgång, om de inte nöjde sig
med att uttala sitt varma intresse
utan också gjorde en personlig
arbetsinsats för att få det i gång, och
— det viktigaste — i gkng på rätt
sätt. Prof. v. Schéele tröstar sig
med, att det hela kan börja blygsamt
och så småningom växa sig stort.
Visserligen — men man har också
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
