Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1917 - Langenfelt, Gösta: Apropå den nyaste språkrensningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
GÖSTA LANGENFELT: APROPÅ DEN NYASTE SPRÅKRENSN/NGEN. 123
1915), där skogare betyder en
som arbetar i skogen. Vid järnvägen
är -are den vanliga
avledningsändelsen, t. ex. järnvägare betyder
järnvägsman, även om man först får en
dunkel association med den gamla
järnvågen. ’En telefonare skall i
dag sätta upp en ny ledning vid K.
station’ (Signalen 33, 1916), där
telefonare betyder telefonarbetare, ej
telefonist. Därav synes, att inget
hindrar tillägg av -are till
främmande stammar, vilket ytterligare
exemplifieras av ’Sortimentaren, organ
för svenska
Sortimentsbokhandlare-föreningen’; ’De kristna
humbugarna göra i mordredskap’ (Brand 11/11
15).
Jag skall nu ej vidare hålla i sär
de olika slagen av konkreter, som
här nedan överhuvud äro
tendentiella, d. v. s. de uttrycka
representantskap för en åsikt,
partiståndpunkt o. s. v. ’En
bondetågare som inte är tacksam’ (D.
N. 5/12 16); ’vidare livsmedels
jobbare, brännvinskungar, f o 1 k f ö
r-b u n d a r e, strejkbrytarvärvare,
borgargardister (Soc.-D. 27/11 15);
’engelska frihetsförbundare’
(D. N. 15/2 16); ’Ställ mig inför
mina egna landsmän, protestanter
eller katoliker, sinn-feinare
eller orangister’ (N. D. A. 3/7 16) av
den irländska patriotligans namn
Sinn Fein.
Så komma vi till en grupp,
som är mycket litet
behandlad, de s. k. personal- och
lokalderivaten, d. v. s. sådana
konkreter, som avletts från ett
familjenamn eller av ett ortnamn.
’Petandrarna äro inga
relik-dyrkare’ (D. N. 26/316) av Petander;
’Melinare önskar utbyta
stenogram med kvinnlig dito’ (D. N.
2C/i 16) ; ’Sen till inom alla partier
att inga skålandrare komma
upp på listorna’ (D. N. 16/11 16) av
Skålander; ’men vi vilja ha varken
O 1 j e l u n d a r e eller L j u n g-
1 u n d a r e vid makten (U. N. T.
19/4 16); ’att det förra året fanns
tillräckligt många Kjellénare
inom första kammarens
majoritetsparti’ (D. N. 12/9 15); ’det ligger
dock närmare att säga, att
intimiteten knappt kan vara större än då
Kjellénare, v. Melstedare,
Afton-Bladister och
Svensk-Lösenpojkar gå högaktade omkring som
barn i fadershuset’ (D. N. 1/4 16);
’den synpunkt man där anlägger är
diametralt motsatt den som var
förhärskande bland Fordarna, när
de lämnade Newyork’ (D. N. 13/1
16) ; ’Men många Wessénare
tycks det i alla fall finnas’ (Soc.-D.
15/9 15). Ortsnamnsderivaten äro
också flödande: ’Adolf Hoffman
tillhör gruppen närmast intill,
’Zimmerwaldarna’ (D. N.
27/6 16) ; jämför Svensk Lösen (11/2
16): ’Zimmerwaldensare’;
’Den kurs Mariebergare,
vilken tog inträde ... 1865, har länge
samlats vart femte år’ (D. N. 16/9
15), ’Brunnsvikarnas kappsegling
om söndag’ (Soc.-D. 2/9 15);
’Djurgårdarna’, ’Örgrytarna’,
’Fredrikshovare’ o. d. Idrottsnamnen bilda
för övrigt en givande grupp, som
vore värd en undersökning;
betrakta t. ex. ’Thorarna’ som namn
på medlemmar av föreningen
Thor.
En grupp för sig betecknar
följande: ’Strindberg skriver: Jag
har sedan sist skrivit en briljant
Edgar-Poe-are Samum’ (Sv.
D. 15/5 16), där Edgar-Poe-are
avser att betyda en dikt à la Edgar
Poe, och ’C o u r b e (t) are’ (hört
å Nationalmuseum 5/4 1917) för en
tavla av Courbet.
Bredvid -are frodas ett annat
suffix -ist i samma
betydelseanvändning men med den skillnaden
ur ordbildningssynpunkt, att det
sällan tilläggs inhemska glosor. Det
är inom politiken och konsten, vi
finna det oftast. T. ex. ’vågorna .. .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
