Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1917 - Langenfelt, Gösta: Apropå den nyaste språkrensningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
GÖSTA LANGENFELT: APROPÅ DEN NYASTE SPRÅKRENSNINGEN 125
ter’ i Tyskland (D. N. 6/9 15);
’över-annexionister’ (Soc.-Dem. 13/12 15).
Denna tendentiella betydelse hos
suffixet -ist exempelvis i
’esperantister och idister enas (Soc.-Dem. 1/2
17) (jämför Sthlms D. idoiter),
försvinner ibland för en rent aktionell
betydelse, ’Intimisterna
sammansvärja sig på Anglais’ (Sv. D.
1/10 16) — sujetter från Intima
teatern; Tysklands mest berömda
cabarettist, fröken Claire
Waldoff’ (D. N. 16/11 15); ’Som dagens
första match stod finalen i open
single B-klass upptagen. De båda
finalisterna voro I. Lindholm
och G. Norrman’ (D. N. 25/10 16); en
bergbalsamist på
Vetenskapsakademien’ (Sv. D. 2/4 16) = en som
sysslar med läkemedlet (?)
bergbalsam. Som redan förut är sagt
lägges mera sällan -ist till ord av
inhemskt ursprung. Dock finnas
sådana i ’Antiförbudisternas
cirkusmöte’ (Soc.-Dem. 22/u 15);
vår närvarande kritik lär ha givit
10-talisterna en hård dom’ (D.
N. 13/5 16); ’åttio-talister’,
’åttitalist’ (K. G. Ossiannilsson,
Tidsdikter), ’90-talister’, ’D. Y.
G.-ister’ (Julfacklan 1915) för
medlemmar av D. Y. G. i Lund;
’Verdandisten’ utger ett
propagandanummer’ (Soc.-Dem. 10/9 15).
Mera sällan bildas -ist-namn med
svenska familjenamn:
’Jansonist’ (— anhängare av
sektbilda-ren Erik Jansson),
’Arwidsonister’ (= elever vid A:s
gymnastikinstitut). Eljest tar man för god
-are: Kjellbergare (= elever
i Kjellbergs gymnastikinst.), eller
-ian (se nedan). Ett par
tidningsnamn ha givit upphov till
’Afton-Bladister’ (D. N. 1/4 16),
’Allehandister’ (Jörgen i
Figaro), med tydlig fransk
proveniens. Däremot återfinnas bildade
på utländska namn
’venizelisterna’ (D. N. 17/6 15), även
’venizeloisterna’ (Soc.-D. 23\11 15);
’gunaristligorna i arbete’
(Soc.-Dem. 7/10 16); ’Fordisternas
visiter på olika håll’ (D. N. 3/12 15),
jämför ovan ’Fordare’.
Ett tredje suffix är -ian, som
blivit synnerligen populärt i Sverge i
synnerhet tillagt familjenamn:
’Bergmanianerna slagna
vid tjänstemannavalet’ (Soc.-Dem
14/7 16); ’liksom de flesta av hans
kategori är hr Rosén saxonian’
(D. N. 30/5 15); ’eller är
vederbörande appellist eller gammalstavare
eller är han gammaldemokrat och
brantingian — och då är det
bara etter värre’ (Politiken 17/6 16);
’dessa stackars Hanslickianer’
(D. N. 7/l1 16);
’Lambertianerna äro vid gott mod’ (Sv. D. 17/11
15); ’den kände nitiske
Lingianen överste N. fyller 70 år’ (D. N.
29/5 16) ; ’Man överlämnar en litterär
personlighet till docenten Bööks
behandling och så efter en eller annan
vecka framkommer han — hocus
pocus filiocus — som rättrogen
Böökian’ (D. N. 28/1 16). En tidig
form av denna bildningstyp är
Odinian = anhängare av Oden
och asaläran (Wieselgren, Ny
Smålandsbeskr. 1844—5: ’Mycket
antyder att nära detta ställe funnits ett
ansett orakel, t. o. m. ett som i
nödens stund ålitades av
Odinianerné!). Av læstadianism gör man
’læstadianer’, av Zeta får man
Zetiansk: ’den zetianska
manövern, (SocD. 29/2 16), av Bratt får
man brattianism (D. N. 28/t 16: ’Herr
Branting beskylles för
brattianism’), av Forsslund
’Forsslundianismen är emellertid nu på
stark retur’ (Naggen 20, 1916).
Ibland nöjer man sig ej med det
enkla -ian, utan tillägger efter -are:
’Så Bismarckianare jag är,
kommer jag aldrig att tro på att
framgång i en given politik
rättfärdiggör lögner och undanflykter’
(Soc.-D. 28/7 16); ’Bort med
Staaffianerna’ (S.-N. 13, 1914). Ofta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
