Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1917 - Olberg, Paul: Den ryska revolutionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
omsättningsområde inom landet, som kunde
utnyttjas på grund av den obetydliga
konkurrensen från utlandet och
vars rikedomar inte kunde rövas av
byråkratin och inte säljas till
utländska aktiebolag. Den nyss
nämnda klassen har ställt vida större
uppgifter för sig: den vill genom att
erövra Konstantinopel och
Dardanellerna skapa större
marknadsområden och på så sätt öppna nya
vägar för den i utveckling stadda
ryska kapitalismen. Men det kunde
man inte genomföra med tillhjälp
av den gamla regimen. Den gamla
regimen förde dock slaveriets
politik såväl gentemot det ryska folket
självt som mot de i Ryssland
boende andra nationaliteterna. Landet
behövde för sitt lugn en
rättsordning och politisk frihet. Och landet
kan nu med jubel fira sin seger över
den gamla regimen. Glädjen är så
mycket större som hatet var mycket
för stort.
Genom tsarsystemet har en
avsevärd del av det ryska riket gått
förlorat. Det har överhuvudtaget
lämnat ett allt för sorgligt arv efter sig.
Sådana äro i stort sett de
omständigheter, som beledsagade det gamla
Rysslands sönderfallande.
I detta sammanhang måste vi taga
i ögonsikte även de omedelbara
faktorer, som framkallat och påskyndat
den revolutionära rörelsen.
I första linjen har den i flera
städer inträdda hungersnöden spelat en
roll. I sanningens intresse måste
jag säga, att den sista månaden före
revolutionen försökte
regeringsmyndigheterna energiskt nog förse
residensstäderna med livsmedel. Men
åtgärderna ledde inte till nöjaktiga
resultat, ty näringslivet hade genom
regeringens livsmedelspolitik
desorganiserats. Och de missnöjda
massornas första höga rop var: ”Giv
oss bröd! Ned med spekulanterna
och med de tjänstemän som skydda
dem!”
Till dessa omständigheter höra
även de kringlöpande ryktena, att
regeringen hade för avsikt att
utfärda en ukas om expropriation av
adelsgodsen och deras fördelning
bland bönderna. Härigenom ville
den i händelse av en revolution
försäkra sig om bondeståndets bistånd.
Det finns viss grund att antaga,
att byråkratin var i stånd till dylika
handlingar, emedan den under de
senaste månaderna rent av förde en
provokationspolitik ute på
landsbygden, där bönderna hetsades mot
stadsbefolkningen. I sammanhang
med livsmedelskrisen försäkrade
regeringstjänstemännen bönderna, att
stadsbefolkningen väl fordrade
billigt bröd av bönderna, men att de
själva krävde höga pris på de för
landet nödvändiga produkterna.
Kort sagt, det skedde efter
grundsatsen: ”divide et impera!”
Sedan måste vi hänvisa på de från
det Galitsin-Protopopowska
kabinettets sida vidtagna åtgärderna för
valen till femte riksduman och
slutligen upplösningen av riksduman
utan angivande av nästa
inkallelsetermin.
Expropriationen av adelsgodsen
till förmån för bönderna måste
givetvis vara en ömtålig sak för de
samhällslager, vars representanter
bildade majoritet i riksrådet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
