Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1917 - Olberg, Paul: Den ryska revolutionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kunde måhända göra den frågan:
Voro alla dessa människor, som
bildade majoritet i exekutivkommittén
och regeringen, kvällen före
revolutionen fast beslutna att bli
demokrater och revolutionärer? På denna
fråga måste vi visserligen ge ett
negativt svar. De kunde blott under
de och de omständigheterna, på
vilka vi ha hänvisat, i viss grad
revolutioneras och t. o. m. ansluta sig till
revolutionen, men ingenting vidare.
I enlighet med sina
partiåskådningar förblevo representanterna för
majoriteten i de båda institutioner,
som nu leda den ryska politiken,
liksom förut nationalliberaler och
konservativa. Det radikala
programmet för den framtida ryska
politiken har huvudsakligast dikterats på
grund av den revolutionära
demokratins eller snarare
arbetareklassens vilja. Anmärkningsvärd är
följande detalj. I
exekutivkommitténs program hänvisas särskilt till
att strejkrätt medgives men
samtidigt finnes där inte en enda punkt
om sociala reformer för bönderna.
Här är sammanhanget mellan det
nämnda programmet och
riktlinjerna för rörelsens deltagare
synnerligen klar. I motsats till den
revolutionära epoken 1905 tar
bondeståndet tillsvidare ingen del i
rörelsen. Därför är ej heller i
programmet för de närmaste reformerna
särskilt tal om dem, om man inte
fäster sig vid upphävandet av
inskränkningarna i
ståndsrättigheterna, som givetvis äro av stor
betydelse även för lantbefolkningen.
Det är här att märka, att en av de
viktigaste och omedelbara
orsakerna till revolutionen, nämligen
hungersnöden, inte berört
lantbefolkningen. I dessa omständigheter
finna vi delvis förklaringen till att
bönderna delvis hållit sig borta från
den revolutionära rörelsen.
”Delvis”, säga vi, eftersom vi inte skola
förgäta, att de unga krafter, som
utgöra huvudparten av de
revolutionära krafterna från landsbygden,
för tillfället befinna sig i armén och
understödja den revolutionära
rörelsen antingen genom sin
medkänsla eller genom direkt övergång
till det revolutionära folkets sida.
Vi hava ovan anmärkt, hurusom
demokratin spelat huvudrollen i den
ryska revolutionen, i kraft av dess
vilja har det nyfödda Rysslands
program dikterats. För att undvika
missförstånd måste jag inskärpa, att
man inte bör uppfatta detta så, att
de genom exekutionskommittén och
ministeriet företagna åtgärderna
voro förhastade eller att de ledde till
skada för folkets intressen.
Vi finna tvärtom en demokratisk
insats så god som någon annan, att
deras stora historiska förtjänst är
att de befriat det egna landet från
tyranniets herravälde och därmed
Europa från reaktionens starkaste
fäste. De i exekutionskommitténs
och regeringens dekret anbefallda
åtgärderna motsvarade helt och
hållet Rysslands väsentliga intressen,
deras egna uppgifter, som inte tålde
något uppskov, och det historiska
ögonblickets krav. De skola bliva
till en garanti för landets fortsatta
kulturella utveckling. Därför äro de
på orätt väg, som påstå att den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
