Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1917 - Dalgren, Lars: Förstakammarproblemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sigfrid Wallengrens i fjol
utkomna verk "Förstakammarfrågan
inför svenska riksdagen efter 1866",
som här med några ord skall
beröras.
Såsom framgår av titeln behandlar
Wallengrens arbete endast en detalj
i representationsfrågans historia
efter 1866, nämligen de förslag, som
under denna tid framkommit till
omorganisation av den övre
kammaren. Och av denna speciella sida
av ämnet ges ej en rent historisk
framställning, utan förf. angriper
detsamma från en annan och i
anmälarens tycke vida intressantare
synpunkt. Han lägger huvudvikten
vid systematiseringen, d. v. s. han
sammanför de olika förslagen
alltefter deras inbördes likheter eller
skiljaktigheter till olika grupper och
får på detta sätt fram en bild
av de viktigaste principiella
åskådningar, som gjort sig gällande vid
frågans behandling. Den kritik,
som dessa olika åskådningars
målsmän riktat mot varandra,
framställes utförligt och fullständigar bilden,
naturligtvis utan att förf. själv tar
parti för någon särskild åsikt. Detta
systematiserande framställningssätt
har Wallengren även tidigare
använt med stor framgång t. ex. i det
synnerligen intressanta arbetet
"Valrättsproblem" (1915), som
ehuru närmast knutet till den
behandling rösträttsfrågan rönte i den
habsburgska monarkin dock genom
sin framställning av de olika
åsikterna om huru den nedre, folkvalda
kammaren skall bildas, kan
betraktas som i viss mån ett komplement
till det sista verket.
Förf. behandlar först i ett
inledande kapitel den tankegång, som
gjorde sig gällande hos vårt
nuvarande representationsskicks skapare
och resulterade i bildandet av första
kammaren. Han utgår därvid från
Rexius’ framställning (se
recensionen av Rexius’ arbete i Tidens
augustihäfte 1915). Enligt denna har
första kammaren så småningom
erhållit en annan karaktär än dess
upphovsman ursprungligen tänkt
sig. Dess återhållande betydelse
inom statslivet hade De Geer
egentligen tänkt sig så, att den skulle
hindra medkammaren att genomdriva
omogna och mindre överlagda
beslut. Däremot skulle den ej bli en
borg för vissa sociala gruppers
särintressen. Wallengren uttrycker
saken mycket lyckligt på det sättet,
att det var en "psykologisk"
jämvikt som åsyftades och ej en
"social". Den aristokrati, som i
första kammaren skulle ha sin
representation, skulle vara bildningens,
erfarenhetens, med ett ord eliten av
folket. Framförallt genom den
hundragradiga skalans av De Geer
underskattade inflytande kom
emellertid kammaren att bli en
representation huvudsakligen för ett
ekonomiskt mera gynnat samhällsskikt, d.
v. s. den "sociala"
karaktärsskillnaden mellan kamrarna framträdde.
Emellertid var det under hela
återstoden av 1800-talet andra
kammarens ombildande, som var
huvudfrågan. Först efter 1904 är det
egentligen, som förstakammarfrågan på
allvar bryter fram. Dock saknades
ej heller förut strävanden att
ombilda även överhuset; förf. redogör i
andra kapitlet för desamma.
Tyngdpunkten i framställningen ligger
emellertid naturligtvis i skildringen
av frågans behandling under
1900-talet. Historiken ges i mycket
allmänna drag; systematiken är som
sagt huvudsaken. De framställda
förslagen uppdelas först i tvenne
grupper: sådana som grunda sig på
idén om båda kamrarnas
likställighet och sådana som grunda sig på
andra kammarens övervikt. Till den
första gruppen höra de av högern
framburna. Högerns
förstakammarteori laborerar visserligen alltjämt
med den "psykologiska"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
