Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1917 - Ellgar, Natan: Bernard Shaw
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
domstolsväsendet. Den uppfattning
av religionen, för vilken Shaw här
gjorde sig till tolk, föranledde en
mycket egendomlig konfiskation av
dramat. Shaw hämnade sig för
missödet genom ett skarpt företal,
vari censurmyndigheterna fingo sin
vederbörliga avbasning. Vad som
skulle vara så anstötligt i detta
skådespel är fortfarande lika
gåtfullt. Shaw är visserligen icke
kristen, som en kritiker säger, men han
är likafullt religiös. Han är en
hänförd puritan och denna puritanism
uppträder hos honom i form av en
slags mystisk naturalism. Han
känner inom sig en tros kraft, som
härstammar från Naturen själv. Hans
tillbedjan gäller universums
mirak-ler och det mänskliga jaget...
Nådens mysterium har i våra dagar
efterträdts av instinktens och det
undermedvetnas mysterium.
Religionen är därför icke död, den har i
stället pånyttfötts till en mer
intensiv verklighet än förr. Detta skulle
nu åskådliggöras i Blanco Posnet.
Den alldeles förträffliga lilla
två-aktaren "Androcles and the Lion"
med ett allbekant motiv från den
tidigare, kristna, ’ ’martyr’ ’tiden
försågs i dec. 1915 med ett företal,
företrädesvis utgörande en kritik av
Nya Testamentet. I detta företal
har Shaw bland annat underkastat
Kristusfiguren en delvis mycket
roande kritik. Hans fördomsfrihet
i dogmatiska och bibelhistoriska
frågor hade man ju aldrig behövt
tvivla om. På tal om Kristus skulle
man kunna säga, att, liksom
Shake-speares Lear-drama (enligt SchÜck)
efter tredje akten blir en följd av
osammanhängande händelser med
tämligen lös anknytning till det
föregående, så blir också Jesu liv,
om man skulle följa Shaw’s
framställning, en aristokratisk monomans
osunda inbillningar om egen storhet,
sedan Petrus efter den ödesdigra
förklaringen "Du är Kristus"
ingivit honom den föreställningen, att
han är Guds son... Shaw vill
naturligtvis i sin Kristus, vilken han
i vissa fall rentav idealiserar, se en
reformator av de sociala
förhållandena på den tiden. Däri låg enligt
Shaw Kristi hjältedåd på jorden.
Sin kritik av Mattei-evangeliet
avslutar Shaw med dessa ord: "Allt
detta (Kristi uppträdande på
jorden) ådagalägger en överlägsen
förmåga att genomskåda massans
illusioner samt pekar hän mot en högre
moral än som ännu praktiserats i
något civiliserat samhälle på jorden.
Men dessa egenskaper berättigar
icke Jesus att i något avseende
skattas högre än Confucius eller Plato,
att nu icke tala om många filosofer
och moralister, vilka uppträtt efter
dessas tid."
I dessa yttersta tider har man hört
mycket litet av Shaw. Den senaste
nyheten av honom, som kommit oss
tillhanda, är broschyren "Common
sense about the War", en
hjältemodigt frispråkig vidräkning med
krigsspekulanterna i båda de
stridande lägren, vars tendens
emellertid är sådan, att man kan förmoda,
att han under nuvarande
förhållanden icke tillåtes publicera något
vidare. Den lilla boken är oss
emellertid en viss borgen för, att detta
klara intellekt bevarat sin friskhet,
obesmittat av de giftiga gaser, som
uppstiga ur krigets blodiga mark.
Måtte denna förhoppning även visa
sig vara grundad i framtiden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
