Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1917 - Hedén, Erik: Frödingsarvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166
TIDEN
turvetenskaplig metod. Men den
innehåller en vägande fast indirekt
kritik av de hittills helst använda
metoderna.
En av dessa består i att
framhäva ett visst motiv, som
vederbörande författare använt i någon
dikt, samt sedan uppsöka varje
spår eller ’skenbart spår av dess
förekomst i hela hans alstring. Denna
metod utgår från den sanna
iakttagelsen att varje människa segt
håller fast vid vissa ledande
föreställningar, men den förbiser vanligen
den lika viktiga sanningen att
människans idéer skifta, än blott på
ytan, än också långt ner på djupet
under livets växlande inflytelser.
Landquist är klart medveten om
denna metodens begränsning.
Motiven bli under hans behandling
levande, de växia, kämpa,
sammansmälta med varandra, tyna och dö.
Exempelvis klarlägger (han hur
Gralmotivet, försoningsmotivet air
sig föder ett nytt motiv,
världsförsonarens. Han uppvisar hur
Fröding med all sin ödmjuka självkritik
var tillräckligt ’stolt för att denne
världsförsonare skulle bli en
trotsare, fast visserligen "trotsarn i
kärlek’\ Slutligen framhäver han att
knappt hade Fröding höjt sig till
denna väldiga -skapelse, förrän
trot-sarmotivet försvann under den allt
snabbare nalkande sjukdomens
tryck.
En annan litterär älsklingsmetod
ligger i att förklara en skalds dikter
ur hans yttre livsöden. Även denna
metod är absolut oundviklig och i
sin utgångspunkt absolut riktig. En
skalds diktmaterial är ju först och
sist han själv, och själv blir han
mer eller mindre vad livet gör
honom till. Men denna metods
idkare glömma lätt att en stark
personlighet i hög mån gör motstånd
mot livet, och att han i sin själ
omformar livsintrycken, ofta till
fullständig olikhet med deras yttre upp-
hov. Landquist söker ock förklara
Frödings verk mindre ur hans yttre
liv än nr ’hans själ, och han
glömmer aldrig att de yttre livsintrycken
visserligen bilda själslivets material
men ej detta självt.
Med mycken finhet har han
exempelvis uppdagat hur ett Frödings
barndomsminne av hans syster
Cecilia, som satt och förtaide honom
sagor ur Tusen och en natt,
återkommer i flera av mandomsålderns
dikter. I detta fall överdriver han
dock sannolikt livsintryckets
kvardröjande inverkan. Han tror sig
bakom den överjordiska idealbild,
som Fröding förhärligat i Fylgia,
kunna skymta systerns gestalt. Men
hade hennes gestalt verkligen i så
hög mån bestämt Frödings
kvinnoideal, borde den först och främst ha
skymtat bakom hans högsta jordiska
’kvinnodrömbilder. Men där finns
den icke. Det är högst påfallande i
vilken grad Frödings idealkvinna
saknar djupare intelligens,
utvecklat modernt själsliv. Det var och
förblev de muntra Värmlandsflickor
han roade sig med i sin ungdom —
till vilka Landquist ocfcså riktigt
hänvisar — som jämte några
hyggliga kaféflickor gåvo ramen till
hans kvinnodrömmars hela värld.
Från nämnda ungdomsbekanta var
det nog därför också han närmast
lånade det barnsliga drag han, som
Landquist riktigt iakttagit, gärna
förlänar sina kvinnogestalter men
knappast, som hr L. tror, från
barndomsintryck av systern.
En verklig missuppfattning av en
Frödingsk kvinnogestalt har d:r L.
råkat ut för på tal om andra dikten
i serien Flickan i ögat. Han tror
den kvinna, av vilken skalden där
säger sig ha tiggt kärlek, vara en
prostituerad. Men läser man
igenom dikten noggrant finner man,
att ifrågavarande kvinna motställes
"glädjeflickan" samt "hon som satt
vid disken" och i stället räknas till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
