Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1917 - Löfgren, P. A.: En kulturhistorisk institution inom den svenska arbetarerörelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
P. A. LÖFGREN: EN KULTURHISTORISK INSTITUTION.
181
nom överenskommelse mellan detta,
Stockholms Arbetarebibliotek,
Centralförbundet för socialt arbete
samt studentföreningarna Verdandi
och Heimdal i Uppsala en gemensam
1909 tryckt katalog över nämnda
organisationers utländska litteratur,
omfattande mer än 2,100 titlar och
som säkerligen varit till stor nytta,
ej minst för inom arbetarerörelsen
verkande personer.
År 1908 ingick arkivet såsom
medlem i "Internationales Institut
fur Sozial Bibliographie",
varigenom det erhåller den synnerligen
viktiga månatliga publikationen
"Blätter fur die gesamten
Sozial-wissenschaf ten’ \
Litteraturavdelningen
inrymmer:
I. Tidningar. Politiska,
in-och utländska; Facktidningar,
in-och utländska;
Tillfällighetstidningar.
II. Institutioners och
sällskaps handlingar.
In- och utländska.
III. Tidskrifter. In- och
utländska.
IV. Bokavdelningen.
In-pch utländsk.
Till litteraturavdelningen kan
även räknas en samling biografi och
personalia över inom
arbetarerörelsen och socialismen verksamma
svenskar och utlänningar.
Arkivets begagnande.
Arkivarien, som har närmaste
vården om och skötseln av arkivet,
är skyldig hålla detsamma öppet
för allmänheten på därtill bestämda
tider, som meddelas genom anslag
och annonser i Social-Demokraten.
Begagnandet får ske endast då
arkivarien eller hans ställföreträdare
är tillstädes och endast någon av
dessa personer äger rätt att i arkivet
uttaga eller inlägga handlingar.
Allt begagnande, även hemlån, är
avgiftsfritt.
Begagnandet må i regeln ske
endast i arkivets lokaler. Hemlån må
dock mot borgen medgivas av
sådana trycksaker, som anses med
säkerhet kunna återskaffas. Hemlån av
handskrifter och svåråtkomliga
trycksaker må endast tillåtas de
organisationer, som överlämnat
handlingarna i fråga. Dock må
organisation eller person, som önskar låna
sådant utom arkivets lokaler, kunna
inkomma med skriftlig anhållan
därom till arkivnämnden, som
därom äger besluta. Skriftliga
förfrågningar är arkivarien skyldig snarast
möjligt besvara.
Vid hemlåns beviljande fastställes
tid för detsamma som jämte titel
och registernummer för långodset
angives å en lånesedel, som av
låntagaren undertecknas. Efter
lånetidens utgång anmodas låntagaren
återställa det lånade, såvida icke
detta skett dessförinnan.
Besökare- och lånefrekvensen har
givetvis stigit med åren. År 1904
utgjorde besökareantalet 43 och
lånesiffran 31. Fyra år därefter resp.
126 och 116. Under hela den tid
arkivet varit för allmänheten
tillgängligt och fram t. o. m. 1916
utgör besökarantalet 2,881 och antalet
utlämnade lån 4,022 varjämte 135
förfrågningar besvarats.
Kanske verka dessa siffror
obetydliga, men arkivets verksamhet
får naturligtvis ej jämföras för dess
värdesättande med t. ex. ett
utlåningsbibliotek. Arkivets största
betydelse består uti, kan man säga
fast det låter paradoxalt, att det
överhuvud finns till, består uti att
det undan förgängelsen, så långt så
ske kan, räddat och samlat samt i
systematisk ordning bevarat och
bevarar för arbetarerörelsens
historiska bedömande och utforskning
viktiga urkunder, samt står till tjänst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
