Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1917 - Löfgren, P. A.: En kulturhistorisk institution inom den svenska arbetarerörelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182
TIDEN
åt dem som verka för
arbetarerörelsens syften.
Vilka äro då de som använt
arkivets material? Ett namngivande kan
naturligtvis ej ifrågakomma även av
det skälet att ett sådant skulle föra
för långt. Några antydningar efter
frekvens journalen och tillfällig
tjänstgöring å arkivet må väl dock
anses tillåtna.
Arkivet har använts av proletärer
såväl som av vetenskapsmän av rang
och högre social ställning.
Vetenskapens utövare ha som titlar
"studerande", "fil. kand.", "fil.
doktor", "docent" och "professor".
Fackorganisationernas funktionärer
ha studerat och använt äldre och
yngre dokument,
verksamhetsberättelser, räkenskaper, avtal och
prislistor. De politiskt intresserade
flankeras av anarkister och fullödiga
högermän, de nykterhetspolitiska av
’ ’Aftontidningen’’ och ’ ’Appell’ \
Arkivet har använts av: regeringen,
civildepartementet, riksdagsmän,
kommerskollegium, socialstyrelsen,
pensionskommittén,
avtalskommittén, Stockholms stadsfullmäktige.
Centralförbundet för socialt arbete,
Sociala litteraturkommittén
(Uppsala), Sociala utställningen, Uppsala
1907, Fredrika-Bremerförbundet,
Sjukkasseförb-undet, Nordisk
Familjebok, Argus (urklippsbyrån),
tidningar av olika slag och
privatpersoner "som ej kunna specificeras"
antydningsvis.
I många fall har säkerligen
användandet av arkivet gällt
angelägenheter av största vikt.
Som även och i någon mån
belysande verksamhetens omfång må
nämnas ’att år 1916 expedierades 696
avgående postförsändelser,
nämligen 113 brev, 568 korsband och 15
paket. De ankommande
postförsändelserna uppgingo till 885
eller 65 brev, 770 korsband och 50
paket.
Arkivets lokaler.
Arkivet började sin verksamhet i
en mycket blygsam lokal inom
Stockholms Arbetarebiblioteks
dörrar, ett rum med en golvyta av 8.4
kvadratmeter. Flyttade därifrån i
början av 1907 till en betydligt
rymligare hemvist 4 trappor upp i
Stockholms Folkets hus. Den nya lokalen
bestod av tvenne stora rum med
tillhörande korridor och garderober
med tillsammans en golvyta av 49.8
kvadratmeter. Under 1914
utvidgades denna lokal så att den nu —
1917 — har en golvyta av 89 kv.-m.
I samband med denna utvidgning
företogs även en del ändringsarbeten
i det alla träväggar i den gamla
lokalen borttogos. Hela den väggyta
som kan utnyttjas för skåp och
hyllor utgör nu 216 kv.-meter, varav
f. n. närmare 100 kv.-m. tagits i
bruk, varför lokalen nu synes räcka
för en tid framåt.
Arkivets ägare.
Arkivet startades, som nämnts, av
Stockholms
Arbetarebiblioteksför-bund och utgjorde under sina första
år en avdelning av detsamma samt
sorterade under
Biblioteksförbundets styrelse. Arbetarebiblioteket,
understött för sin egentliga
verksamhet av såväl stat som kommun,
hade emellertid formellt svårt att
offra något ekonomiskt av väsentlig
betydelse på en verksamhet som låg
utanför dess egen;
Sedan styrelsen för Sverges
Socialdemokratiska parti samt
Landssekretariatet (för
Landsorganisationen) genom anslag var för sig av 250
kr. 1905 visat sig ekonomiskt
intressera sig för arkivet, beslöt efter
förberedande behandling
Biblioteksför-bnndet i februari 1906 att hembjuda
arkivet till Socialdemokratiska
partiet och Landsorganisationen till
gemensam egendom. Efter
förhandlingar medels delegerade från de tren-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
