Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1917 - Langenfelt, Gösta: Den litterära Nobelinstitutionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÖSTA LANGENFELT: DEN LITTERÄRA NOBELINSTITUTIONEN 189
30,000 kr. användas till bokinköp,
återstår 10,000 kr. till
administration och förvaltning (bibliotekarie,
amanuenser, arvoden etc). Av den
årliga räntan avsattes årligen en
tiondedel (närmare 106 tusen kr.)
till grundfonden. Det har nu varit
planer å bane att bygga ett
furstligt palats åt Nobelstiftelsen, t. o. m.
ritningar ha uppgjorts. Det
estetiska begäret all heder, men det
förefaller som om denna lokal vore ett
rent lyxbehov. Ty fysikerna ha ett
storartat laboratorium ute vid
Frescati; kemister och medicinare
skulle i varje fall ej få hålla till i
detta palats. Norrmännen,
"pacifisterna", finge ingen nytta av det. Den
enda institution, som skulle kunna
få daglig nytta av det, vore den
litterära. Den skulle ev. få några
gallerier till sina boksamlingar,
varigenom ökade utrymmesmöjligheter
medgåves det nu så trångbodda
biblioteket och en stegrad
lånefrekvens kunde åstadkommas. Enligt
vad det upplysts mig från initierat
håll, lär någon sådan anordning ej
vara att vänta i det ev. sig resande
Nobelhuset. Det skulle sålunda
endast bli en lokal vid högtiderna, en
prisutdelningsaula — ingenting
vidare. Medge, mina läsare, att det
i så fall fyller endast ett
överklas-sigt lyxbehov.
Efter dessa utredningar
återvända vi till den litterära
Nobelinstitutionen. Vi äro alla mycket
missnöjda med vad som sker. De
premierade falla oss ej i smaken och
vi öda papper och tid på en
ofruktbar diskussion om tolkning av de
testamentariska föreskrifterna.
Dessutom är missnöjet starkt med
hemlighetsmakeriet, prisnamnen slå
ned som bomber och de utdelande
ta på sig miner som egyptiska
sfinxer eller grekiska
orakelprästin-nor.
Emellertid är det ej så underligt
om resultaten skulle bli undermåli-
ga eller förbluffande, sen vi nu ha
sett hur prisen förberedas. Att
Söderman har ’gott om tid att sköta
sin uppgift och gör det till
belåtenhet, torde vara säkert. Likaså är
d:r Jensens arbete högt värderat;
han har ju genom översättningar
och orienterande litteraturhistorik
givit oss en någorlunda enhetlig
bild av hela den slaviska
diktvärlden, från Petrograd och Warschau
till Belgrad och Ragusa. Hr K. A.
Hagbergs meriter äro mig till dels
okända, men så som han
antagligen fattar sin uppgift, nämligen
att följa de italienska, spanska och
portugisiska litteraturerna, torde
han gott fylla måttet. Men hur det
skall vara hr Hallström möjligt att
på en gång avläsa den nordiska,
den engelska, den tyska, den
holländska årslitteraturen, förefaller
otänkbart. Låt oss vara
konventionella och blott se på vad man i
dagligt tal kallar nordisk litteratur.
Nordisk litteratur —
frånsett svensk, som ju den
litterärin-tresserade allmänheten i allmänhet
noga följer — består alltså av
dansk och norsk, denna gärna i två
underavdelningar: Kristianianorsk
och "m&al’’-norsk, isländsk,
svenskfinländsk. Engelsk
litteratur: europeisk-engelsk och
amerikansk-engelsk, d. v. s. den senare
med Nordamerikas förenta stater
som ursprungsland. Tysk
litteratur: rikstysk, österrikisk-tysk,
baltisk-tysk. Holländsk
litteratur: holländsk och
flamländsk. Har hr Hallström tid
eller ens kompetens till att
sköta en årsrevy av dessa olika
litteraturprodukter? Härpå måste
svaras ett rungande nej! Men om
vi nu frigöra oss från det gängse
bundna betraktelsesiättet och se
efter, om ej våra vita bröder utom
Europa ha en litteratur de också, då
få vi en god ökning av listan. Vi
ha en svenskspråkig litteratur i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
