Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7-8, 1917 - Olberg, P.: Anarkin och de kontrarevolutionära elementen i Ryssland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
medvetna och organiserade proletariatet i alla
länder; därjämte för en dylik politik till
försämring av det ekonomiska läget. Det
bringar industrin i oordning, förstör
landets redan nu försvagade
produktionskrafter, bildar ett nytt skadligt element
i folkhushållningen och kommer förr eller
senare att få en ända med förskräckelse
för deltagarna i en dylik ”socialisering”.
Mot en sådan politik måste den
organiserade arbetareklassen gå fram utan
hänsyn.
Nyligen har Znamja Truda
(Arbetets fana), en
socialdemokratisk tidning i Kiew, framhållit
följande synpunkter:
Vi få icke dölja för oss, att trots de
stora framgångar, som tillkämpats av
arbetareklassen på organisationens område,
så äro anarkiska företeelser ännu tämligen
ofta förekommande i den ekonomiska
kampen och de ha under den senaste månaden
blivit allt vanligare. Vi måste ha mod att
tillstå, att de målmedvetna arbetarna
visserligen äro fullt på det klara med den
ekonomiska kampens stora vikt och
ansvar, men dock icke förstått att
organisera denna kamps alla former. Under tiden
för — fortsätter Znamja Truda — ett
splittrat och oorganiserat framträdande
från arbetare, som ofta ha allt för höga
fordringar, till meningsskiljaktigheter
bland arbetarna själva och framkallar
missstämning mot arbetarna i vida kretsar
av befolkningen.
I ett splittrat framträdande från
olika befolkningsgrupper, som äro
predisponerade för obetänksamma
handlingar, ser den
socialdemokratiska Kiewtidningen revolutionens
sönderfallande i anarki.
Socialdemokraten N. Roshkow,
en ”bolsjevik” (men ej av
Leninriktningen) har i den socialistiska
tidningen Vlast Naroda
(Folkets makt) upptagit till behandling
en annan fara, som hotar
revolutionen från anarkin. D. v. s.
agrarrörelsens anarkiska riktning.
Det har blivit en vana att säga,
skriver Roshkow, att demokratin är en
garanti för freden. Det är icke sant.
Endast den medvetna demokratin är en
garanti för freden.
Detta kommer man lättast underfund
med genom att betrakta de företeelser,
som komma till synes i böndernas
förhållande till agrarfrågan.
Med några undantag — därvid tänka vi
på Lenin- och Trotzkijriktningen, som
håller för möjlig godsens omedelbara
konfiskering till förmån för bönderna — anse
ryska socialister av alla riktningar, att
agrarfrågan icke kan lösas så utan vidare.
De äro nästan alla avgjorda motståndare
till anarkiska åtgärder — i agrarfrågan
såväl som i andra frågor.
Emellertid får man icke dölja för sig
— för att kunna läka måste man först
oförskräckt visa på såren — att bönderna
äro predisponerade för anarkiska
handlingar och till en del också utföra
dem.
Därvid ser Roshkow de anarkiska
principerna i bonderörelsen icke
endast i deras förlöpningar, vilka
bönderna sannolikt skola lyckas hålla i
styr, utan även i rörelsens egen
karaktär.
Det är något annat, som är farligare,,
säger författaren, nämligen vad som
kommer till uttryck på många kongresser
t. o. m. i städerna, ja i huvudstäderna i
anförandena av representanter såväl för
småbönderna som även för den mäktigare
bondeklassen.
Och vad är det som kommer till uttryck?
Jo, så snart man börjar tala om det
ekonomiska programmet, säga böndernas
representanter: socialisering,
municipalisering, nationalisering, vad skola vi med
allt det där? Jorden tillhör dem, som
arbeta på den. Låt oss helt enkelt ta den.
”Detta primitiva, omedvetna
ställningstagande till agrarfrågan är en
stor fara” — fastslår Roshkow med
beklagande.
Till denna uppfattning måste man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
