Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7-8, 1917 - Hedmansson, Karl: Kors och svärd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
214
TIDEN
Rundt om ham græd de alle,
Rid-dere, Svende,
de höje tyske Herrer, alle græd.
Kun han stod urört, stöttet til sit
Skjold,
og stirred på os med et Blik, der
isned.’’
Senare berättas om Barbarossas
belägring av Crema år 1160.
"Milano och Crema hade sänt
gisslan till honom; han befallde att
hänga flera av dem i galgar
utanför staden murar.’’ Och vidare
berättas hur Barbarossa lät fastbinda
små barn från Milano och Crema
på ett belägringstorn, som fördes
fram mot staden, så att de
belägrade icke kunde försvara sig utan att
såra eller dräpa sina egna barn.
Så skyddade sig också de tyska
trupperna i Belgien genom att driva
belgiska kvinnor och barn framför
sig. Så är den tyska grymheten och
fegheten sig lika i århundraden.
Men den grymme och fege kan vara
tyrann — han kan icke vara herre.
Ur den ovan refererade teorien
om tysk kvinnlig, opportunistisk
känslopolitik kontra västerländsk
och latinsk idépolitik söker
J0rgen-sen bevisa eller framskapa
ytterligare ett par motsättningar, som det
kan löna sig att närmare skärskåda.
Den första motsättningen
kvinnlig-manlig har något bestickande över
sig, ehuru den är alltför generell
och fylld av luckor och olösliga
knutar. Men den är obestridligen
originell och i mycket träffande.
Det manliga identifieras sålunda
med idealism, det kvinnliga med
realism. Världskampen är en kamp
mellan dessa båda principer: den
västerländsk-latinska idealismen och
den germanska realismen.
Germania mot Rom — detta är en
formel för världskrigets innersta
väsen. En kultur, byggd på känsla,
lidelse, villkorlighet och egoism mot
en kultur, byggd på förnuft, vilja
och altruism. Och slutligen för att
säga sista ordet — en hednisk
kultur mot en kristen.
Nu är det uppenbart, att denna
laotsäfuini mellan tyskt och icke
tyskt, varierad som kvinnlig kontra
manlig, realism kontra idealism,
Germania kontra Rom egentligen är
syftad att förklara och bevisa
J0r-gensens huvudteori, att
världskampen är en strid mellan tysk
hedendom och västerländsk-latinsk
kristendom.
Man kan därför icke undgå en
bestämd förnimmelse av, att
J0r-gensens bevisföring är ganska
mycket behäftad med en tysk-kvinnlig
känslo- och intressebelastning, och
att hans gruppering av motiv och
syften hos de stridande är rätt
godtycklig. Sålunda är det rätt svårt
att förstå, att västmakternas
politik icke skulle vara betingad bådo
av intressen och ekonomiska
realiteter och därjämte av andra känslor
än rent ideella, eller att i tysk
realistisk politik det icke skulle finnas
de mariligt-latinsk-västerländska
inslagen: plikttrohet, vilja och
förnuftshandlande.
Slutligen är det väl högst
sannolikt, att någon religiös princip icke
är grundläggande för vare sig den
ena eller andra maktgruppen i
världskriget.
Emellertid betonar J0rgensen
ännu eftertryckligare än förut i sin
sista bok "I det yderste Belgien" att
så är fallet.
Här är författaren nästan
uteslutande den katolska kyrkans och det
katolska sinnelagets stridsman. En
stor del av bokens kapitel innehålla
essayer om katolska krigare och
diktare, genomgående vackert
skrivna i det bestämda syftet att bevisa,
att vad det stora kriget äger av
stor ande på västmakternas sic¾a är
genomsyrat av en brinnande katolsk
religiositet.
På tåget från Italien träffar han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
