Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7-8, 1917 - Värnplikten och emigrationen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-N: VÄRNPLIKTEN OCH EMIGRATIONEN
229
oaktat hellre genomgå detta än flera
av de för honom så förhatliga
exercisövningarna. Många torde de vara,
som resonera på samma sätt.
Vi skola slutligen anföra
ytterligare ett uttalande rörande
emigrationen och värnplikten, detta
hämtat -ur den av numera professor
Helge Nelson författade broschyren
om Öland. Han säger å sid. 87 i
denna, att "intet skäl till
emigrationen utom "tjäna pengar" uppges så
ofta som "exercisen". Värnplikten
har i främsta rummet den inverkan
att den framflyttar ett par tre år i
tiden den emigration, söm i alla
händelser skulle äga rum, men den är
också i många fall ensam
emigrationsorsak. ’’ Särskilt påpekar N.
att problemet ställer sig svårt för
den fattige. Vinterarbetet är ringa
på ön. "Vad backstugusittaren eller
hantverkaren kan förtjäna, tar han
huvudsakligen in på sommararbetet.
Blir han bunden av exercisen har
han kanske förlorat 9/]0 av sin
arbetsförtjänst. För en dräng
exempelvis var det förr synnerligen svårt
att efter genomgången värnplikt få
vinterarbete hemma, ty ingen
behövde honom. Äro förhållandena nu
bättre, på grund av den stora bristen
på arbetskraft, som gör att bonden
betjänar sig av den hjälp, som
finnes att tillgå, blir dock förtjänsten
klen under vintern med dess lägre
arbetspriser. Klart är också att
bonden endast i nödfall tar en dräng
i sin tjänst, så länge han har att
undergå repetitionsövningarna.
Arbetareklassens syn på värnplikten har
också i detta fall influerats av dess
ännu rådande uppfattning att på
vintern göra så litet som möjligt.
För de obemedlade är således
värnpliktens fullgörande borttagandet av
den bästa arbetstiden och större
delen av förtjänsten under ett helt år,
och kan i vissa fall betyda nöd för
hans släktingar och honom själv.
Den betyder vidare en bundenhet
och nedsatt arbetsförtjänst under de
följande år han måste undergå
repetitionsövning, som för den löse
arbetaren, drängen och hantverkaren är
av kännbart slag, en tung
ekonomisk börda som han om möjligt
undandrager sig."" Helge Nelson
påpekar ävenledes, att denna
värnpliktens betydelse får ej underskattas.
Han kommer ävenledes till samma
resultat beträffande de utvandrades
återkomst som Gerhard Magnusson
och i likhet med denne anser han
staten borde ingripa. "Botemedlet
bör vara en befrielse från
värnplikten för återinvandrare efter fyllda
28—-30 år. Ej blott emigranternas
massa, framförallt deras kvalité
skulle vinna därpå. Vi fingo igen
våra svenskar i deras bästa ålder,
medan de nu vid 40 år till mycket
stor del äro utslitna."
Samtliga här anförda uttalanden
skrevos under åren 1908 och 1909.
Sedan dess ha förhållandena i mångt
och mycket ändrats, om än icke till
någon fördel ifråga om värnplikten
och emigrationen. 1914 var ett år,
som helt säkert i berörda avseenden
redan satt och framdeles, efter det
normala tider åter inträtt, kommer
att sätta ännu djupare spår efter
sig. Man. har också börjat att i
pressen diskutera frågan om bästa
tillvägagångssättet för hämmande av
denna emigration och därvid har
jämväl från högerhåll framskymtat
frågan om kraftiga förbudsåtgärder
genom att ålägga dem strängare
straff som begåvo sig i väg. Ingen*
ting skulle vara olyckligare. Kan
man icke på annat sätt binda
Sverges barn till fosterlandet, tro vi icke
att man skulle vinna några fördelar
med ett sådant tillvägagångssätt.
Vad man däremot enligt vårt
förmenande skulle komma längst med
vore att börja reformera på det
militära området, så att den avsky,
som hos mången värnpliktig finnes,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
