Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9-10, 1917 - Möller, Gustav: Ministersocialismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
264
TIDEN
Innan vi komma närmare in på
Amsterdamkongressens resolution
om ministersocialismen skola vi i
korta drag redogöra för den
motivering, de olika sidorna i striden
presterade för sin ställning.
De extremaste anti-ministeriella.
Det framgår av det redan
anförda, att Vaillant och Guesde såsom
huvudanförare för den
antiministe-riella riktningen i Frankrike
hävdade att klasskampens princip förbjöd
varje socialist medlemsskap i en
borgerlig regering. Borgerliga
regeringar äro enligt detta resonemang
intet annat än den härskande
kapitalistklassens verkställande utskott.
De ha att ombesörja det
privatkapitalistiska samhällets affärer och
ansvara för detta samhälles bestånd.
Socialismen är kapitalismens
dödsfiende. Följaktligen är det icke
bara en absurditet utan en
fruktansvärd fara för hela den socialistiska
rörelsen, om någon dess medlem
skulle genom deltagande i en
borgerlig regering taga ansvar för den
kapitalistiska statens bestånd.
Därigenom skulle den socialistiska
rörelsen ohjälpligt komprometteras.
Det är förräderi mot socialismen att
deltaga i den kapitalistiska
regeringsmakten. Dessa linjer ungefär
följde det resonemang, som Guesdes
i marxismens namn förde gentemot
Jaurès och hans män.
Jaurès ståndpunkt.
Jaurès försvar för Millerand kan
sammanfattas i tre punkter. För det
första var det nödvändigt att
rädda republiken. För det andra
kunde Millerands ministerskap
möjliggöra genomförandet av sociala
reformer till arbetareklassens bästa.
Och för det tredje måste den
kapitalistiska statens utveckling fram
emot socialismen alstra ett
övergångsstadium, under vilket det
politiska herraväldet kommer att utövas
av bourgeoisin och proletariatet
gemensamt, vilket utåt kommer till
uttryck i socialisternas delaktighet i
regeringen.
Kautskys första ord om
ministersocialismen.
Kautsky, som tillfrågats om sin
mening, förklarade i Petit
Kepu-blique den 28 september 1899:
Frågan huruvida och i vilken grad det
socialistiska proletariatet kan deltaga i en
borgerlig regering är en taktisk fråga,
som nian kan besvara olika under olik-*
tider och i olika länder -och som jag icko
skulle våga besvara på ett absolut och
obetingat sätt.
I Schweiz och i England synes mig ett
sådant deltagande möjligt men i
Tysk-land uteslutet.
Men just därför att jag icke kan giva
ett obetingat svar kan jag icke heller
påstå att klasskampens princip under
a 11 -a omständigheter förbjuder
inträde i en borgerlig regering.
Under normala förhållanden törd*.*
en socialist, som står på klasskampens
grund, lika litet vilja inträda i en
borgerlig regering som en ateist i ett
kleri-kalt eller en republikan i ett
bonapar-tiskt ministerium.
Men därmed skall ej vara sagt att icko
socialister u n d a n t a g s v i s för b
o-s t ä m d a syften skulle kunna samverka
med borgerliga demokrater i samma
regering emot en gemensam fiende, utan att
kränka klasskampens princip. Väl blir
alltid en sådan historia farlig, men
situationer äro tänkbara, i vilka det synes
rättfärdigat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
