Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9-10, 1917 - Möller, Gustav: Den civila värnpliktslagen ur socialistisk synpunkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
medverka till en lagstiftning’, som
i stället utlämnade medborgarna ti1!
kapitalistisk utsugning? Ty det ä<:*
ganska klart att de exproprierade
människornas arbetslöner både
aldrig kommit över den gängse nivån.
Man inför ieke socialism genom att
bryta, ut en enda detalj och ställa
donna detalj i tjänst hos det
socialistiska samhällets motsats.
Förutsättningen för arbetsplikt är
att produktionen tillhör samhället.
Utan denna förutsättning blir
arbetsplikten aldrig annat än en
tvångsvis åstadkommen profitkälla
för kapitalismen. Så verkar
automatiskt åtgärder av denna art, då
de vidtagas i privatkapitalistisk t
samhälle.
En helt annan historia är det, om
socialdemokrater av praktiska skäl
skulle se sig nödsakade att rösta för
en lag om arbetsplikt. Sedan man
utmönstrat alla principiella skäl
såsom obehöriga, kan det naturligtvis
hända att rent praktiska skäl bli
avgörande. För en socialdemokrat
ställer sig i sådant fall alltid
problemet så:
Varigenom ^öv jag arbetareklassen
den största nyttan (resp. skadan),
genom ett avslag eller ett bifall?
Ingen socialist, han må vara hur
doktrinär som helst, kan komma
ifrån, att så länge
privatkapitalismen existerar är arbetareklassens
öde bundet till densamma.
Arbetare-klassen kan icke begära utträde ur
samhället, den måste ta samhället
som det är tills den kan störta det
och ersätta det med ett socialistiskt
Därav följer bland annat att en
driftinställelse inom industrin
drabbar de där anställda arbetarna värre
än andra medborgare. Arbetarna ha
svårast att stå emot den stöt, som en.
driftinställelse innebär. Om det
hade kunnat visas, att
arbetsplikt var det enda medel,
varigenom oundgängligen nödvändig!:
bränsle kunde anskaffas, vad annat
.skulle då ha funnits att göra än att
biträda lagförslaget — dock på
vissa villkor.
Skall den personliga friheten
uppoffras, kräves det uppenbarligen
ordentliga kompensationer. Enligt min
mening borde kompensationerna Iri
blivit:
1. Garanti för samma inkomst
som. i förut innehaft arbete plus ett
lämpligt tillägg för underhållet av
familjen ev. på annan ort än där
arbetet förrättas samt för själva
förändringen i arbetet.
2. Staten borde expropriera allt
på grund av arbetsplikten
producerat bränsle.
3. Staten borde giva anslag
tillräckligt stora för att möjliggöra
sådana rabatter å veden, som
nedbringade priset för de mindre bemedlade
konsumenterna till skälig nivå.
Med sådana kompensationer skulle
en bränslelag ha kunnat bifallas,
såvida en bränslelag vore enda
utvägen till framskaffande av
behövligt bränsle. Ty det är klart
att när arbetslösheten på grund av
brist på bränsle är ett faktum för
några tiotusental arbetare, då
välsigna icke dessa dem, som bära
ansvaret för att en sådan lag utan
tillräckliga skäl fällts.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
