Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11-12, 1917 - Zetterling, Th.: Normalarbetsdagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
340 TIDÉN
och i övrigt förbättra sin ställning.
Men där slutar icke vår strävan,
utan vi gå än längre och rikta oss
mot utsugningen av arbetarna.
För att emellertid kunna föra en
målmedveten kamp mot
utsugningssystemet inom det bestående
samhällsskicket gäller det att göra klart
för sig vad som menas med
utsugning. I regeln anser man nog, att
där arbetslönen är lägst och
arbetarna följaktligen ha det sämst ställt.
i materiellt avseende, där är också
utsugningen störst. Detta är
emellertid absolut felaktigt,
Antag att vi sida vid sida ha en
textilfabrik och en mekanisk
verkstad. Arbetarna vid textilfabriken
ha särdeles uselt betalt under det
att verkstadsarbetarna ha relativt
goda löner. Ar det ini därför säkert
att utsugningen är störst vid
textilfabriken? Nej, långt därifrån. En
undersökning kunde mycket väl ge
till resultat, att ägarna till den
mekaniska verkstaden förtjäna
betydligt mer på var och en av sina
arbetare än vad ägarna till
textilfabriken förtjäna pä sina lågt avlönade
arbetare. Utsugningen är således
större vid verkstaden fast eländet är
störst vid textilfabriken.
Värdet av en arbetstimme står
nämligen i bestämd relation till
världsmarknadspriset pä den vara
man förfärdigar samt de tekniska
hjälpmedel man har till förfogande
■vid varans tillverkning. Med
primitiva verktyg sjunker
arbetstimmens världsmarknadspris; med de
yppersta tekniska hjälpmedel stiger
detsamma. Att varans
världsmarknadspris spelar en stor roll för
värdesättningen av arbetstimmen ligger
i sakens natur. En arbetstimme, som
användes för tillverkning av en
monopolvara, har givetvis ett betydligt
högre värde än den arbetstimme,
som användes till att förfärdiga en
vara, som genom konkurrens har
fått sitt pris i hög grad nedpressat.
Av detta framgår att låga
arbetslöner icke alltid är synonymt med
våldsam utsugning eller att höga
arbetslöner utvisa mindre utsugning.
Jämför eskimåerna på Grönland och
arbetarna i någon modern
monopolindustri i Amerika. Bland
eskimåerna råder ingen utsugning alls, ty
var och en arbetar åt sig själv och
behåller frukterna av sitt arbete,
men det råder trots allt ett
förfärligt elände bland eskimåerna.
Arbetarna vid de amerikanska
monopolindustrierna däremot ha det
relativt gott och bra ställt, men de
exploateras och utsugas alldeles
oerhört.
Gå vi nu över till
arbetstidsförkortningens ekonomiska betydelse
gäller det också att särskilja
uppfattningarna. Det har ofta
framhållits och kan även med oj avig
statistik bevisas, att en förkortning av
arbetstiden icke alltid betyder
minskad individuell produktion. Då
man inom den engelska
textilindustrin fann sig nödsakad reducera
arbetsdagen från 16 à 18 till 12
timmar, fann man snart nog att
arbetarna på den sålunda reducerade
arbetstiden kommo upp till samma
produktionskvantitet som förut på
den längre arbetstiden. Detta
faktum visar emellertid endast, att den
längre arbetsdagen i hög grad
nedsatte den individuella
prestationsförmågan; den reducerade arbetstiden
ökade nämnda individuella
prestationsförmåga och resultatet blev lika
eller i en del fall ökad
produktionskvantitet. Sunda förnuftet säger
emellertid att en fortsatt minskning
av arbetstiden icke komme att ge
samma utslag, utan att man
slutligen når en gräns, under vilken en
minskning av den individuella
produktionen blir märkbar.
Minskningen av arbetstiden har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
