Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 11-12, 1917
- Möller, Gustav: Bolsjevikerna — deras fredsprogram och fredsmöjligheterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nu börjar det kanske bli
begripligt, varför världens socialister icke
kunde besvara bolsjevismens seger i
Ryssland med de dånande jubelrop,
som borde ha tillkommit
proletariatets första diktatur.
Enligt min och mångas
uppfattning kommer bolsjevismen med sina
vackra program att i stort sett bara
befrämja sina egna värsta fienders
triumf.
Kautskys fruktan.
Karl Kautsky har i detta
avseende skrivit några ord i en
artikel i Leipziger Volkszeitung, som
förtjäna att allvarligt begrundas.
Det är visserligen svårt att avgöra,
om Kautsky bara refererar
mensjevikernas uppfattning eller ger
uttryck åt sin egen mening. Hela
artikeln andas emellertid en så
utpräglad skepticism, att man nog
icke tar fel om man utgår ifrån, att
Kautsky med stor oro motser både
de världspolitiska och de inre-ryska
verkningarna av de bolsjevistiska
experimentet. Han skriver:
För att nå målet vore emellertid två
vägar möjliga och på den frågan uppstod
den stora splittringen inom den ryska
socialismen. Den ena sidan, mensjevikerna,
sökte förhindra bourgeoisins allenavälde
genom ett koalitionskabinett, den andra
sidan, bolsjevikerna, genom proletariatets
diktatur, som visserligen måste stödja sig
på även den revolutionära delen av
bonde ståndet. Bolsjevikerna ställde
omedelbar fred i utsikt, om proletariatet allena
toge regeringen i sina händer och med
våld höll de borgerliga elementen nere,
med risk att därmed släppa lös ett
borgarkrig.
Bolsjevikernas tanke var den enklaste,
den som mest motsvarade proletariatets
klassläge. Men även den, som hotade att
stegra till det yttersta motsättningarna
mellan proletaritets höga strävanden och
rikets låga utvecklingsnivå.
Proletariatets diktatur betyder
inställandet av den kapitalistiska produktionen.
En sådan blir under en proletärisk regim
en omöjlighet. Är Ryssland redan rustat
att i dess ställe sätta socialistisk
produktion? Men därjämte är det ryska
proletariatet politiskt varken tillräckligt starkt
eller tillräckligt utvecklat för att kunna
övertaga hela regeringsapparaten och
reglera sina behov. Därför låg den
faran nära, att den proletäriska regimen
skulle sträva efter att upplösa
statsmakten i stället för att erövra den och
omvandla den.
Och där, varest några få framskridna
centra äro i fara att dragas ned av en
efterbliven majoritet ute i landet, ligger
det nära till hands, att de hotade
elementen söka bevara sin ställning genom att
arbeta på fullständig självständighet för
provinserna, ja kommunerna, såsom t. ex.
bakunisterna i Spanien i början av
sjuttiotalet.
Så hotade under de villkor, Ryssland
lever, proletaritets diktatur att föra till
landets politiska och sociala upplösning,
till kaos, men därmed också till
revolutionens moraliska bankrutt till att jämna
vägen för kontrarevolution.
Dessa farhågor åstadkommo, att intill
nu mensjivikernas politik haft
överhanden i arbetare- och soldatråden, ehuruväl
ett borgerligt-proletäriskt
koalitionskabinett icke kan vara någon varaktig
formation och icke kan skapa något stort.
Ju längre det varar, desto mer måste
inför de stora inre motsatserna mellan de
båda klasserna den ena såväl som den
andra förlora sitt förtroende för
regeringen, så att denna så småningom förlorar
marken under fötterna. De ryska
revolutionära kabinetten voro också avsedda
blott som provisoriska regeringar för att
åstadkomma freden och den
konstituerande församlingen. De kunde fylla sin
uppgift endast om freden och den
konstiuterande församlingen kommo fort nog.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 16:32:02 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tiden/1917/0366.html
