Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1919 - Linder, Erik: Marx' ställning till frihandeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
TIDEN
rekt medför bättre ekonomiska
förhållanden för arbetarna — tvärtom.
I konsekvens med den strängare
dogmatism, som han kanske vid
denna tid mer än under senare år
offrade åt, anslöt han sig därför till
frihandeln. Visserligen nedprässar den
arbetslönen, skärper kriserna och
ökar arbetslösheten, men den
befordrar samtidigt den sociala
revolutionen. Han slutar sitt föredrag med
följande ord: »... i allmänhet är
tull-skyddssystemet konservativt, under
det att frihandeln verkar förstörande.
Den upplöser de tidigare nationella
enheterna (zersetzt die friiheren
Na-tionalitäten) och driver motsatsen
mellan proletariatet och bourgeoisie
till sin spets. Med ett ord,
handelsfrihetens system påskyndar den
sociala revolutionen. Och i denna
revolutionära mening, mina herrar, röstar
jag för frihandel.»
Jämte den bevisföring, varmed
Marx motiverar sin ståndpunkt,
upptager han också den populära
fri-handelsargumenteringen till kritisk
granskning. Historiskt intressant
samt buret av lysande
framställningskonst och etsande skärpa i polemiken
äger detta parti dock knappast något
omedelbart principiellt intresse. Det
måste här förbigås.
Av det föregående torde redan
vara klart att kritiken av eller, om
man så vill, argumenteringen för
frihandel framför allt sker från
inkomstfördelningeris synpunkt. Problemet
kommer att röra sig om, huru
inkomstfördelningens mekanism under
kapitalistisk regim influeras av
frihandeln. Detta spörsmål bär ett vid-
lyftigt fält av frågor i sitt sköte. Huru
går det med arbetsmarknadens
stabilitet dels under övergången från
tullskydd till frihandel, dels under
fortsatt frihandelsregim? Äro de
utländska marknadsrubbningarna, som
nu, sedan tullbarriären försvunnit^,
utan hinder sträcka sina verkningar
in över den inländska marknaden,
färre och mindre i omfång än de
inhemska konjunktursvängningarna i
ett genom tullskydd mer eller mindre
isolerat land? Dessa frågor
sammanhänga med en av den
ekonomiska vetenskapens gåtfullaste
problem — de ekonomiska kriserna.
Det ligger i öppen dag, att Marx
populariserade och kortfattade
framställning endast fragmentariskt och
i grova drag berör nämnda frågors
inbördes sammanhang.
Vi övergå nu att i korthet referera
författarens bevisföring. Han
anknyter därvid först till den dåtida
engelska frihandelsvänliga
argumentationens kärnpunkt: »cheap food, high
wages» — billiga livsmedel, höga
löner, och han medger, att livsmedlen
bli billigare, men ej att lönerna bli
högre. Visserligen kan den av
fri-handeln förbättrade internationella
arbetsfördelningen resultera i ett
större kvantum nytta för de bytande
parterna, än dessa skulle erhållit
under tullskyddsregim, helt enkelt
därför, att en premiering av alla möjliga
slag av tillverkningar snedvrider de
nationella produktionskrafternas
användning, men även om så bleve
fallet, och arbetets produktivitet
alltså ökades, är därmed ingalunda klart,,
att arbetarna i ett kapitalistiskt sam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
