Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1919 - Linder, Erik: Marx' ställning till frihandeln - Hedén, Erik: Opartisk religionsundervisning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
TIDÉN
tiens ställning i våra dagar till frågan
om tullskydd eller frihandel byggts
på andra grundvalar.
En följande artikel skall ägnas åt
några kritiska anmärkningar mot
premisserna i Marx’ bevisföring.
Opartisk religionsundervisning.
Utkast till en kursplan.
För TIDFN av ERIK HEDÉN.
Alltifrån medlet av
adertonhundratalet har i hela Västerlandet
framträtt ett fenomen, som världen
dittills aldrig skådat: ett religiöst
tvivel som icke blott spritt sig bland
kulturfolkens högre samhällslager
utan ock börjar vinna herravälde
bland de lägre. Ännu har det
visserligen långt till målet. Ännu har det
endast hos ett mindretal av jordens
folk vunnit någon större mark, och
knappast hos något folk torde ännu
de medvetet religionslösa utgöra
flertalet. Men att tvivlet på allt vad
hittills nämnts religion trängt och
tränger sig starkt framåt, djupt nedåt
och vitt utåt, därom kan icke tvistas.
Detta andliga tidsläge — en ny
åskådning av ytterst genomgripande
vikt som mer och mer behärskar
mänsklighetens tänkesätt, men dock
icke segrat — erbjuder stora och
säregna svårigheter för vår tids
kultur- och samhällsliv. Åsikterna
kämpa på liv och död. Den nedärvda,
dogmatiska religionen tillgriper för
att rädda sig vad medel som helst,
söker medvetet eller omedvetet
förbund med alla mörkrets makter. På
detta sätt blir den konservativa reli-
giositeten mer och mer en
utvecklings- och sedlighetsfara. Men å
andra sidan, det kan ej nekas att den
alltjämt utövar en viss nyttig tukt
på de folkskaror som omfatta den.
Det kan ej nekas att den i högre
— fast dock alltid ofullkomlig —
mån lyckas hålla tillbaka en del
skadliga laster och böjelser än vad de
moderna folkrörelserna kunnat.
Dessutom är visst icke all religiositet,,
allra minst i Sverige, konservativ.
Det finns ock en efter sanning och
frisinne sökande kristendom, ofta
ängslig och kompromissande, men
ofta ock präglad av redlig strävan.
Denna mötes i sin tur av en motsatt
strävan från fritänkarhåll, en
strävan efter ny religiositet. Denna
strävan gör sig starkt märkbar hos vår
unga litteratur och har icke alls
minskat, snarare ökat dess frisinne.
Emellertid kan det icke sägas, att
den lyckats ernå några fasta
hållpunkter i sin religiösa sökan. Den
går klokt nog ogärna utöver känslans
och etikens område. Någon ny
eller nyupptäckt religiös kunskap har
den icke kunnat giva oss.
Det är klart att under ett sådant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
