Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1919 - Hedén, Erik: Opartisk religionsundervisning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
TJDEiV
kyrkohistoria och teologi; den
sistnämnda synes dock vara ställd på
avskrivning. I en objektiv
religionsundervisning har den alls ingen plats
som självständigt ämne. Den kan
endast tillmätas historiskt värde och må
alltså läsas i samband med
kyrkohistorien, vilken ju även omfattar
lärosystemets utveckling.
Kyrkohistorien bör, då den är ett historiskt
ämne, bibehållas, men den nu lästa
kursen däri kan utan skada förkortas.
Det ideella moment i
undervisningen som kristendomsundervisningen
varit avsedd att företräda får
emellertid ingalunda förkortas. Den inblick
i de stora idéernas innebörd och liv,
den kännedom av mänsklighetens
utvalde tänkares verk, som hittills blott
givits inom kristendomens ram, skall
i framtidens fria skola icke
inskränkas utan vidgas. Det dogmbundna
tänkandet ersattes av fritt tänkande,
teologin av filosofi. Men filosofin
får lika litet som teologin givas i
form av ett officiellt påbjudet eller
åtminstone av lärarens och
lärobokens auktoritet understött
lärosystem. Även den skall läsas
historiskt. Genom att lärjungarne få
studera såväl kyrkans, den kristna
lärans, som upplysningens, den fria
tankens, historia få de en aning om
den mänskliga kulturutvecklingens
mångfald men ock om enheten i
mångfalden. De få lära sig hur
människotankens allmänna utveckling
påverkat de religiösa
föreställningarne, men ock hur starkt religionen
påverkat tankelivet, ibland
hämmande och förtryckande, men ibland
också eggande och hänförande.
Givetvis möter det emellertid stora
svårigheter att anordna en filosofisk
kursplan på gymnasiet. Filosofin hör
ju ej till de lättfattligaste ämnena.
Emellertid är skillnaden i
uppfattningsförmåga ej vidare stor mellan»
en äldre gymnasist och en ung
student, och likväl anses den sistnämnde
kunna rå med ämnet. För övrigt bör
gymnasiet alldeles icke göras för lätt.
Realskolan böra vi lägga möjligast
vidöppen för alla, men gymnasiet
bör blott läggas tillrätta för
läshuvu-dena. De övriga böra ju förr dess
hellre efter realskolans slut ägna sig
åt praktiska yrken. Även under
denna förutsättning blir det
emellertid en uppgift som kräver stor
pedagogisk erfarenhet och takt att
riktigt aVpassa den filosofiska
undervisningen efter gymnasiets olika
åldersstadier. Det här lämnade
utkastet utger sig ock endast som ett
första försök av en icke-skolman och
må som sådant bedömas.
Vill man hålla fast vid
tidsordningen, vilket man ju alltid helst bör
göra, måste gymnasiets
filosofiskt-religiösa undervisning börja med den
grekiska filosofin; ty denna är ej
blott det fria västerländska
tänkandets grundkälla utan har också, som
ovan antytts, i starkaste mån
påverkat kristendomens utveckling.
Emellertid erbjuda givetvis de
djupaste grekiska filosoferna tankenötter
väl hårda att knäcka för gymnasisterna
i första ringen. Därför måste nog
läroboken i grekisk filosofi innehålla
en kortare och en längre kurs,
samarbetade med varandra men så att de
kunna särskiljas, exempelvis genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
