Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1919 - Hedén, Erik: Opartisk religionsundervisning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ERIK HEDÉN: OPARTISK RELIGIONSUNDERVISNING. 43
måste klargöras, så långt den har
filosofisk betydelse. Därefter
införas lärjungarna i den på en liknande
åskådning byggda Spencerska
kunskapsfilosofin och den Stuart-Millska
på nyttans eller lyckans grundsats
uppbyggda etiken.
Återstår därefter endast att kasta
en kort blick på den svenska
filosofin, vilken ju ej har stor
allmänbetydelse men icke får förbises av
oss själva. Det räcker dock med en
framställning av Geijers, Boströms,
Viktor Rydbergs och Vikners
frisinnat religiösa förkunnelse. Men
där-bredvid måste tillbörligt framhävas
den folkligt religiösa frihetssträvan
som framgått ur helt andra rötter och
haft en långt mindre kulturell men ej
mindre äkta och allvarlig karaktär:
den frireligiösa rörelsen i dess krafts
dagar. Till sist må givas en kort
översikt av nyteologins omformning
av de nedärvda kristna lärorna.
Denna lärokurs skall nu ersätta
såväl det hittillsvarande ämnet
kristendom som ämnet filosofisk
pro-pedeutik. Av sistnämnda ämne,
vilket innefattar logik och psykologi,
bör endast en ringa del tillvaratagas
för att uppbevaras i det nya
enhetsämnet. De logiska termerna i all
ära, men nog är det onödigt att
möda skolynglingars minne med en
massa enthymem och epithymem,
konverterade omdömen,
slutledningsfigurer o. s. v., vilka faktiskt
anses tämligen överflödiga även vid
universitetsundervisningen. Endast
ett fåtal logiska begrepp tillhöra
verkligen allmänbildningen och
kunna lämpligen inläras i samband med
studiet av den grekiska filosofin,
närnare bestämt Aristoteles, som ju är
den systematiska logikens fader. Av
psykologin hör läran om
sinnesförnimmelserna strängt taget till studiet
av människokroppen och må dit
hänvisas. Den del av psykologin åter
som verkligen rör det rent själsliga
är, åtminstone sådan den nu
framställes, så teoretiskt fackmässig och
praktiskt onyttig att den intet har
att göra i skolorna. Blott de
allmännaste begreppen må även i fråga
om psykologin inläras, och sker detta
bäst i samband med den moderna
engelska filosofin.
Hela den lärokurs som här antytts
måste få rum på två à tre veckotimmar
under vart och ett av de fyra
gymnasieåren. Går ej detta för sig, må
bortskärningar äga rum; den
indiskt-kinesiska filosofin, den systematiska
framställningen av den lutherska
dogmatiken ävensom nyteologins
omformning därav, den tyska
efter-kantiska filosofin må i nödfall
utgå. Här är sannerligen ej
meningen att klämma in nya ämnen
och kurser i en redan överfylld
läroplan. Förutsättningen för att det nya
ämnet skall kunna trivas är tvärtom
en grundlig omläggning av den
bestående läroplanen, som utplånar
mångläseriet och äntligen skaffar
plats åt fri självverksamhet.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
