Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1919 - Palmstierna, Erik: Ekonomisk demokrati
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50
TIDEN
sin väsentliga uppgift att tillgodose
skiftande delägares vinstönskningar.
Metoden härför blir även utövandet
av en kontrollverksamhet, men nu
anordnad efter de speciella
förhållanden, vilka råda inom det industriella
livet. Folkets kontroll över
förvaltningen av statens pung fick sin
småningom utformade teknik och det
som nu förestår, nämligen att vinna
säkraste garanti för att
storproduktionen förvaltas i samhällets intresse,
kräver sin säregna metod. Det är
dess skapande som förestår och
härvid gäller det att pröva sig fram, gå
empiriskt tillväga, något som är
naturligt för en socialdemokrat.
Innan jag säger några ord härom
vill jag emellertid framhålla, att
införandet av politisk demokrati är
ägnat att hos eljest skilda
samhällsgrupper alstra benägenhet att också
låta näringsverksamheten präglas av
demokratiska synpunkter. Sålunda
finner sig nu den kapitalförvaltande
klassen förlora det mest verksamma
stödet för sin ekonomiska
samhällsbyggnad i och med
riksförsamlingarnas demokratisering och börjar inse,
att den nya väg, som hädanefter
måste beträdas för produktionens
upprätthållande, innebär ett
erkännande av den till makten
framträngande samhällsklassens rätt till
inflytande över näringsväsendets
förvaltning och behovet av ett ordnat
samarbete med densamma i det
gemensamma intresset att stärka
produktionen.
De nya maktägarna —
arbetarvärlden, som erövrar allt större del av
statsstyrelsen — ha programenligt
den uppfattningen att politisk
demokrati endast utgör det* mest
verksamma medlet att åstadkomma den inre
nydaning i samhället, särskilt med
hänsyn till den storindustriella
produktionen, att detta får en alltigenom
demokratisk prägel. De
ansvarsmedvetna bland dem inse emellertid
tillfullo att den sinnrikt invecklade och
internationellt förgrenade
storproduktionen icke behärskas utan
förvärvande av grundliga insikter om
de förutsättningar, under vilka
produktionen bedrives. I saknad härav
komme en arbetarklass, som
förhastat ingriper i
näringsverksamheten, att genom produktionens
förlamande skada i första rummet sig
själv.
De politiska tilldragelserna ha
sålunda varit ägnade att hos såväl
företagare som arbetare väcka behov
av gemensamma överväganden
angående näringsförvaltningen.
Lågkonjunkturen har ytterligare
stegrat benägenheten att träffa en
uppgörelse i sådan riktning. När de
suveräna företagarna mitt under
krisen icke kunna bibringa arbetare
vilka slitit ont under dyrtiden vad de
anse vara nödig begränsning i
löneanspråken, finna de sig böra ge
arbetarnas förtroendemän tillfälle att
kontrollera affärsläget på ingående
sätt. Arbetarna å sin sida ha av
erfarenhet ett misstroende till
företagarnas uppgifter och önska erhålla
verifikationer. De vilja givetvis ha
största möjliga del av förtjänsten,
men sakna allt intresse av att pressa
så hårt, att hela företaget blåser
omkull under rådande storm. De ha
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
