Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1919 - Linder, Erik: Marx' ställning till frihandeln - Lindhagen, Anna: Ridderlighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rundligt tillmätta men på grund av
inländsk konkurrens ej utnyttjade
tullar skänka. Man undviker
emellertid därmed endast ett blindskär
genom att styra rak kurs på ett
annat, där ett än svårare skeppsbrott
hotar. Den ekonomiska
»självtillräckligheten», som visserligen kan
hava sitt stora värde under ett
världskrig, nota bene om
självtillräckligheten även omfattar inhemsk
tillgång på allehanda råvaror, köpes
emellertid dyrare ju längre den drives,
bl. a. emedan övergångarna mellan
näringslivets ebb och flod bli
häftigare, än om avledande
förbindelseleder med den övriga världen stått
öppna. Det viktigaste kostnadsmo-
mentet är dock det slöseri med
nationella produktivkrafter, som äger
rum genom en ekonomiskt onaturlig
användning av desamma, men detta
hör ju icke hit.
I den mån denna korta och
ofullständiga framställning av ett
vidlyftigt och svårt problem
tillåten en slutsats, bleve då denna i
motsats till den uppfattning Marx
och även Engels givit uttryck
åt, att frihandeln i längden
snarare är ägnad att avvända och mildra
krisernas härjningar i stället för att
skärpa dem samt sålunda motverka
arbetslöshet och förhindra en
nedgång på arbetsmarknaden.
Ridderlighet.
För TIDEN av ANNA LINDHAGEN.
Är det berättigat eller ej att
försvara sig mot våldet och kan det
skiljas på anfalls- och försvarskrig äro
spörsmål, som världskriget gjort
aktuellare än någonsin.
Den logik som omfattar försvarets
nödtvång stöder sig icke alls på
teorien om öga för öga, tand för
tand utan på ridderlighetskänsla
gent emot andras lidande samt på
tvivlet om att den gränslösa
efter-låtenheten skulle leda fram till
rättvisa för alla och mildhet i alla
hjärtan. Många av försvarets anhängare
Tidén n:r •>, 1919.
skulle kanske gärna velat låta
kindpusta sig om de bara varit riktigt
säkra om att detta förde till målet.
Så måste sökande människor som
voro emot krig och våld bygga upp åt
sig en försvarsteori. Dessa hava
gillat revolutioner, om intet annat
medel stod till buds att nå fram till
avskaffande av självhärskardöme och
föråldrade författningar. Dessa hava
gillat Belgiens, Serbiens, Frankrikes
försvarskrig mot den tyska invasionen.
De ansågo att ett givande efter skulle
varit detsamma som att för all fram-
ANNA LINDHAGEN: RIDDERLIGHET.
65
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
