Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1919 - Kommunal revy, redigerad av Knut Tengdahl - Kommunernas finanser år 1915
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOMMUNAL REVY.
93
40 mill. var. Endast i Skaraborgs och
Hallands län utgjorde inkomsten från
jordbruket mer än hälften av det hela. 43
landskommuner hade löver 2 mill. kr.
beskattningsbar inkomst. A andra sidan
funnos 3 landskommuner (i Älvsborgs län)
med under 10,000 kr. beskattad inkomst.
Bland städer hade Stockholm den
högsta beskattade inkomsten: 402 mill. kr.,
och Sigtuna den lägsta: 205,440 kr.
Utdebiteringen pr 100 kr. inkomst
varierar högst betydligt: från 0 till 30 kr.
Inkomster.
Mill. kv.
Landsbygd .................. 78,:;
Städer "........................ 169,i
Summa 247,7
Inkomsterna hade från föregående år
ökats med 29,3 mill. kr., men utgifterna
hade ökats raskare: med 35,3 mill.
En talande bild av kommunernas olika
resurser och därav betingad olika
hushållning får man av följande
sammanställning av
Inkomster Utgifter
pr inv., kr. pr inv., kr.
Landsbygden ......... 19,14 19,94
Städer .................. 104,59 117,8»
Hela riket............... 43,3 7 47,7i
Hyror, Ütskyl- Stats-
räntor, der. bidrag.
A landsbygden ... 4,o 58,* 17,9
1 städerna ......... 10,:’. 39,c> 3,4
Hela riket ......... 8,3 45,7 8,o
Om inkomstförhållandena äro väsentligt
olika, är detsamma i icke mindre grad
fallet med utgifterna. Eftersom städerna
ha så många fler hundrakronor att röra
sig med, kunna de givetvis av varje
sådan använda mindre på vissa ändamål
K v r k o s t ä m m a.
Kyrka
Skola.
Övligt. S:a.
A landsbygden 15,4
38,6
0,3
54,3
1 städerna...... 3,i
9,4
0,7
12,7
Hela riket ...... 6.7
18,2
0,2
25,1
För att taga några större grupper utgjorde
den
0—5 kr. i 30 r> pr 100 av landskommuner
» 22,6 > » » stads- »
5,oi— 10 kr. » 60,7 » » » lands- »
» 77,4 » » » stads- »
över 10 kr. » 8,8 » » » lands- »
men icke i några stadskommuner.
Inkomster och utgifter.
Kommunernas finansiella liv under
statistikåret karaktäriseras av följande siffror:
Utgifter. Brist. Utgifter kr.
Mill. kr. Mill. kr. pr 100 kr. inkomst.
81,« 3,2 104,2
1901» 2U 112,7
272,5
24,7
110,o
Om man ser till, hur varje 100-krona
inkomst fördelas på landet och i
städerna, är det påfallande, att hyror och
räntor samt brännvinsmedel spela större
roll i städerna och att inkomster av
hamnar och av affärsdrivande verk (gas,
vatten, elektricitet) alldeles saknas på landet.
Där betyder däremot skatteinkomster och
vissa statsbidrag mera för budgeten än
fallet är i städerna.
Siffrorna äro följande:
Varje 100-krona inkomst fördelas med
kr. av
Bränn- Tolags- Gas, vat- *
vins- Ham11" ersätt- ten,elek’ Dl"
medel, avgifter. _:_.....:„;_ verse.
ning.
0,3
3,4
2, i
4,(5
tricitet.
19,i
19,o
17.2
35, G
än förhållandet är på landet, utan att
dessa ändamål därför bli sämre
tillgodosedda. Man skall ha detta i minnet, när
man läser följande:
Fördelning av varje 100-krona utgift:
Kommunalstämma eller stadsfullmäktige.
Aum.
Fattig- Sund- >Läro- byggn.
vård. het. verk». platser Övrigt. S:a.
m. in.
22,2 3,y — 2,5 17,7 45,7
7,6 5,4 2,9 45,5 25,9 87,»
12,o 4,7 2,o 32,7 23,5 74, ö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
