Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1919 - Kommunal revy, redigerad av Knut Tengdahl - Kommunernas finanser år 1915
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94
TIDÉN
I denna sammanställning äro utgifterna
för folkskola hänförda till kyrkostämman
även för de städer, som lagt denna
angelägenhet under stadsfullmäktige.
Utgifterna för fattigvården uppgingo å
landsbygden till 4,43 och i städerna 8,92 pr
invånare. För varje understödstagare
blevo siffrorna resp. 121,52 och 128,60.
Endast tör underhållskostnad voro
siffrorna resp. 92,45 och 87,95 pr
understödstagare. Nämnda siffror äro dock icke
så mycket värda, då de omfatta även
tillfälliga understödstagare och
proportionen mellan sådana och fullt försörjda är
olika å landet och i staden. (Vi
hänvisa f. ö. till en tidigare redogörelse för
fattigvården.)
För pensionsförsäkringen hade
kommunerna utgifter till belopp av 12,8 mill.
kr., vilka dock motsvarades av 11 mill.
kr. inkomst.
Som man finner av tabellen över
utgifterna, fördelade på varje 100-krona,
spelar kyrkostämman största rollen å
landsbygden som beslutande (den utger 54,30
av varje 100-krona mot 45,70 utgivna
av kommunalstämman). I städerna
däremot äro nära 90 «A> av utgiftssummorna
beslutade av stadsfullmäktige.
Kommunernas.tillgångar utgjorde något
över 1,039 mill. kr., varav något över 8/10
kommo på fastigheter och inventarier och
resten på fordringar, värdepapper, kontant
och naturapersedlar. Ökning i tillgången
från föregående år utgjorde nära 48 mill.
kr. A landsbygden utgjordes största
tillgången bland fastigheter av
folkskolehus och fattigvårdsanstalter. I städerna
däremot voro största tillgångarna under
rubriken fastigheter jordar och och tomter
(335 mill.), gas- och elektricitetsverk (71
mill.), vattenledningar (59 mill.). Först
i fjärde rummet kommo här folkskolehusen
med 49 millioner. Rådhus o. d.,
läroverkshus och sjukhus utgjorde poster å 23—29
mill. vardera.
Kommunernas skulder utgjorde 704 mill.
kr., med en ökning från föregående år
av 39 mill. kr. Av skulderna kommo på
landsbygden 82 mill. och 622 på städerna.
Dessa hade ökat sina skulder (liksom
tillgångar) med större belopp än
landsbygden (33,5 mill. mot 5,5).
Märkvärdigt nog funnos 79
landskommuner utan skulder och i 49 sådana
understeg beloppet — 100 kr.!
Skulderna krävde för hela riket något
över 29 mill. kr. i räntor.
På varje invånare a landsbygden fanns
ett överskott av tillgångar utöver
skulder av kr. 27,32. För städernas del var
motsvarande tal 138,19. Emellertid var
relationen mellan tillgångar och skulder
det oaktat oförmånligare i städerna, i
det att där skulderna motsvarade nära
3/4 av tillgångarna, medan å
landsbygden de utgjorde endast något över 4/10
av samma. Ett annat uttryck för samma
sa"k är, att i städerna utgjorde skulderna
på varje 100-krona beskattad inkomst kr,
56,S2, under det på landsbygden siffran
var 11,45.
Tyvärr funnos 117 kommuner, de flesta
å landsbygden, där skulderna överstego
tillgångarna.
Kommunernas tillgångar utöver
skulderna uppgingo till icke mindre än 33(>
mill. kr., vilket är förklaringen till deras
goda kredit (nu äro ju som bekant
förhållandena stramare även för
kommunerna).
Municipalsamhällen med egen bokföring
förekommo 164 st. De hade emellertid
tillsammans endast 1,6 mill. kr. inkomster
och 2 it^I. kr. utgifter. Deras tillgångar
voro 7,6 mill. kr. och skulder 5,8 millioner.
Landstingen äro i dessa dagar i
valmäns mun med anledning av nyvalen till
desamma och dessas väntade inflytande på
1 :a kammarens sammansättning. Tingen
hade 20,2 mill. kr. inkomster och 20,3
mill. kr. utgifter. Tillgångarna belöpte sig
till 65,4 mill. kr. och skulderna 29,4. Av
landstingens utgifter gå mer än 7/10 till
sjukvårdsändamål.
I landstingens tillgångar ingå
länslasaretten med över 38,9 mill. kr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
