Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1919 - Hejll, Richard: Kristendomens upplösning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
enfaldiga yttranden angående
kyrkans och kristendomens förmenta
nutidsmission, till vars apostel han
med stora gester utropar vår mycket
frigjorde, men helt visst föga
kristlige ärkebiskop. Då man hade svårt
för att tro på en omvändelse,
varpå heller ingenting tydde, var det
ännu svårare att förstå vad karlen
egentligen menade; ty man ville ju
icke gärna tilltro honom en sådan
dumhet, som att på fulla allvaret
blåsa nytt lif i en institution, vars
grundläggande dogmer både han
själv och alla tänkande människor
för länge sedan stoppat i graven!
Förklaringen kom omsider, i form
av en bok, bestående av bidrag från
en hel rad andligen upplyste och
djupt allvarlige män (varibland även
vår estet), och varuti en
genomgripande omändring kräves av det,
som vi hittills varit vana att
betrakta som »kristendom». Med äkta
american smartness utropas denna
bok i tidningarna under den
braskande rubriken »Gå vi mot
religionens pånyttfödelse?»,
ett aktiebolag grundas för att
ekonomiskt kunna genomdriva denna
nya reformation, tidningar köpas,
proklamationer utsändas, ett
vidsträckt mullvadsarbete sättes i gång,
och i rätta stunden uppträder vår
nye Luther, visserligen icke i
munkkåpa och med flammande teser, utan
sirad i en guldsmyckad dräkt och
inför en utvald samling höga herrar
och damer, för vilka han talar stora
och mystiska ord om den religiösa
renässans, som vi nu ha att emotse.
Det hela var alltså avtalat,
hemliga konferenser hade hållits, en
detaljerad fälttågsplan utarbetats,
ledare blivit utsedda, och estetens så
överraskande uttalande var endast
den första signalen. Pass på! stora
ting skola ske, detta är endast en
början, snart nog få vi uppleva än
märkligare händelser.
Vad är det då man vill, och
varför detta just nu? — Jo, det är
icke svårt att förstå: man söker
naturligtvis, innan hela denna stolta
kyrkobyggnad, som så mycket annat
murket i vår tid, faller sönder och
samman, i tide rädda den, i det man
utmönstrar allt sådant, som för den
moderna kulturmänniskan måste
synas alltför orimligt och antikverat,
och söker åstadkomma en ny
grundval för det hela, en ny »kristendom»,
med nya dogmer och ny,
moderniserad trosbekännelse, som envar
utan större samvetskval bör kunna
avlägga. Bättre förekomma än
förekommas, tänker den sluge herr
Söderblom; en sådan religion, som vi
nu ha, kan tydligtvis icke
tillfredsställa kreti och pleti; hålla vi fast
vid den, då måste kyrkan förr eller
senare spricka; därför måste vi laga
till en ny, moderniserad
»kristendom», med många vackra ord och
fraser, mycken känslosamhet, många
eftergifter åt de moderna kraven,
och tillräckligt dimmiga trosdogmer,
för att envar åsna må kunna antaga
dem. Så skall Sverige åter bli ett
»kristet» folk, kyrkan skall
triumfera och herr Söderblom kunna
inskriva sitt namn på Historiens blad.
En slug karl — icke sant?
Svårare är det att förstå, hurusom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
