Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1919 - Kautsky, Karl: Demokrati eller diktatur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
176
TIDEN
över och dekretera bort naturliga
utvecklingsfaser. De mena att detta är
den minst smärtsamma metoden att
föda socialismen, att "förkorta och
mildra födslosmärtorna". Men om
vi fortsätta i bilder så minner oss
deras praxis mera om en havande
kvinna, som utför de vansinnigaste
hopp och språng för att förkorta det
havandeskap, som gör henne otålig,
och därigenom framkallar missfall.
Resultatet av ett dylikt
förfaringssätt blir i regel icke något
livsdugligt barn.
Marx talar här om det exempel,
den ena nationen kan ge den
andra. För socialismen kommer
emellertid ännu ett annat slags exempel
i betraktande, det, som en högre
utvecklad driftsform kan ha att ge
efterblivna.
Visserligen traktar den
kapitalistiska konkurrensen överallt efter att
utrota efterblivna rörelser men det är
under kapitalistiska betingelser en
så smärtsam process att de av denna
konkurrens hotade med alla medel
avvärja den. Den socialistiska
produktionsordningen kommer därför
att träffa på en mängd företag som
äro tekniskt efterblivna. Särskilt
inom jordbruket, där stordriften gör
blott ringa framsteg, ja på sina
ställen t. o. m. går tillbaka.
Men socialistisk produktion låter
sig icke utvecklas annat än på
grundval av stordrift. Det
socialistiska jordbruket kommer i första
hand att inskränka sig till
socialisering av den stordrift som redan
förefinnes. Uppnås därvid goda
resultat, som är det troliga, om det i
stället för lönarbetet, som inom
jordbruket icke uppnår tillfredsställande
resultatet, sätter arbete av fritt
samarbetande människor
(freivergesell-schafteter) människor, så komma
förhållandena för arbetarna inom
stordriften att ställa sig
gynnsammare än för småbönderna och man
kan då med bestämdhet vänta sig att
dessa massor skola komma att
frivilligt övergå till den nya
produktionsordningen om samhället
lämnar dem nödiga medel därtill. Icke
förr. Och det är fullkomligt
uteslutet att söka övertyga självägande
bönder om socialismens företräden.
Vid socialiseringen av jordbruket
kan endast exemplet hjälpa. Men
detta förutsätter en viss utbredning
av stordriften inom jordbruket. Ju
mer utsträckt stordriften är, desto
raskare och grundligare kommer
exemplet att verka.
De småborgerliga demokraternas
mål: att stycka, dela upp varje
storjordbruk i smålotter, motverkar på
det starkaste socialismen inom
jordbruket och därmed i samhället.
Praktiken verkar alltid mer
övertygande än teorin, en påtaglig
handling alltid mera än de mest hänförda
tal.
Den tyska socialdemokratin är nu
kallad att åstadkomma sociala
åskådningsexempel av olika slag i största
stil.
Redan före kriget voro deras
anhängare en tredjedel av hela folket,
i varje fall så långt man av rösterna
kan döma. Och denna siffra kan
väl snarare anses för liten än för
stor. Under kriget ha alla
borgerliga partier utan undantag fallit i
vanmakt. Befolkningens stora massa
står bakom oss. Demokratin i
Tyskland är i dag på vår sida, vi äro icke
i de ryska bolsjevikernas läge, vi
behöva icke diktaturen.
Ropet på diktatur vore hos oss
blott ett tecken på inre svaghet, att
visa misstro till vår egen förmåga,
tvivel på att våra handlingar kunna
bli av det slag att det skall lyckas oss
hålla folkets massa kvar vid våra
fanor. Som symptom på svaghet och
tvivel på sig själv kunde diktaturen
eller redan dess propagerande som
idé få endast ett resultat: att bringa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
