Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1919 - Kautsky, Karl: Demokrati eller diktatur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARL KAUTSKY: DEMOKRATI ELLER DIKTATUR.
175
gande eftersträva massornas
upplysning och övertygelse innan vi gå att
genomföra socialismen. Även i detta
avseende måste vi åter avböja
diktaturens metoder, vilka i
övertygelsens ställe sätta våldets
åskådningsundervisning.
Därmed må ingalunda vara sagt,
att åskådningsundervisning vid
socialismens förverkligande icke skulle
förmå uträtta något. Tvärtom, den
både kan och kommer att spela en
stor roll, men icke genom
förmedling av en diktatur.
Världens olika stater stå på
mycket olika utvecklingsstadier
ekonomiskt och politiskt. Ju mer
kapitalistisk å ena sidan och ju mer
demokratisk å den andra en stat är,
desto närmare står den socialismen.
Ju högre utvecklad dess
kapitalistiska industri, desto högre dess
produktivkrafter, desto större dess
rikedom, desto samhälleligarc arbetet
och desto talrikare dess proletariat.
Och ju mer demokratisk en stat
är, desto bättre är dess
proletariat skolat och organiserat.
Demokratin kan understundom hämma
det revolutionära tänkandet, men
demokratin är dock ett oumbärligt
medel att underlätta den’ mognad som
behöves för att vinna den politiska
makten och att genomföra den
sociala revolutionen. I intet land utebli
konflikter mellan proletariatet och
de härskande klasserna, men ju mer
framskridet ett land är i
kapitalistiskt och demokratiskt avseende,
desto större äro utsikterna för
proletariatet att i en sådan situation icke
blott segra för tillfället, utan också
att försvara segern.
Där ett proletariat under sådana
omständigheter kommer till
statsrodret, skall det finna materiella och
ideella medel såväl att genast ge den
ekonomiska utvecklingen en
socialistisk riktning som att öka det
allmänna välståndet. Detta proletariat
ger sedan åt de andra, ekonomiskt
och politiskt efterblivna länderna,
en verklig åskådningsundervisning.
Den stora massan av dessa proletärer
kommer nu enstämmigt att kräva
mått och steg i samma anda, men även
andra skikt bland de fattigare
klasserna såväl som talrika intellektuella,
komma att kräva att staten slår in
på samma väg till välstånd. På
detta sätt blir genom exemplet från
det mera framskridna landet
socialismens sak omotståndlig även i
länder som nu icke äro sä långt komna
att dess proletariat av egen kraft
och ensamt är i stånd att erövra den
politiska makten och genomföra
socialismen.
Och vi behöva icke förlägga denna
tidpunkt till en avlägsen framtid.
I en rad industristater synes
redan nu de materiella och ideella
förutsättningarna för socialismen vara
för handen i rikt mått. Vi ha den
bestämda uppfattningen att vi
kommit så långt i Tyskland. Frågan
om proletariatets politiska
herravälde där är blott en fråga om dess
makt, framför allt om dess
sammanhållning. Blott inre tvedräkt kan
ännu fördärva oss.
Att genom exempel från högre
utvecklade nationer den sociala
utvecklingen kan påskyndas, påvisade
redan Marx i förordet till första
upp-1 agan av ’’ Kapit alet’’:
"En nation kan och skall lära av en
annan. Även om ett samhälle har kommit
naturlagen i sin rörelse på spåren — —
kan det naturenligt varken hoppa över
eller dekretera bort utvecklingsfaser. Men
det kan förkorta och mildra
födslosmär-i■ovna.,,
Våra bolsjevistiska vänner synes,
trots sina talrika åberopanden på
Marx helt ha förgätit denna sats, ty
proletariatets diktatur, som de
predika och utöva är ingenting annat
än ett grandiost försök att hoppa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
