Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1919 - Ahlberg, Ernst Alex.: Proletärer och proletärer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A. AHLBERG: PROLETÄRER OCH PROLETÄRER
179
deles av något slags självbesinning
och inte heller har man något
nämnvärt för händer. I brist på detta
kunde man ju försöka att klargöra
för sig socialismens mening och
innebörd, ty det brukar vara bra
att åtminstone bara försöksvis och
tillfälligt tillägna sig något av en
åskådning, som man ska kritisera
eller göra sig spirituell över.
Den fullkomliga motvilja som
man på sina håll känner mot att
gå till grunden med ett socialistiskt
tänkesätt är visserligen förklarlig,
men man får ibland i polemiken mot
socialismen bevittna prestationer
som knappast tillfredsställer krav på
de enklaste förkunskaper i ämnet,
prestationer som ju också är mycket
naturliga — och roande — men som
också kan göras till föremål för en
liten kommentar med pedagogiskt
syfte.
Det är visserligen mycket enkla
saker det är frågan om, men det
saknar inte sin betydelse att lära sig
grunderna, om också bara de allra
ytligaste, i ett ämne som man
intresserar sig en smula för. Och
eftersom man ju på sina håll på sitt sätt
intresserar sig en smula för
socialismen, kan det måhända vara
motiverat med några välmenande rader
socialistisk propedevtik.
Dagens Nyheter citerade en dag
(det är rätt längesen nu, när detta
läses ,men nedanstående reflexioner
torde inte därför sakna aktualitet,
jfr noten här ovan), en liberal
Kalmarkollegas (Tidningen Kalmar)
tankeprodukter med anledning av
Ivan Oljelunds artikel i Tiden om
frasen. De ifrågavarande
kalma-ritiska tankarna torde att döma av
Dagens Nyheters oreserverade citat
uttrycka en gängse mening inom
vissa socialpolitiska kretsar.
Kalmarkollegan påpekar vänligt
att hr Oljelund kunde ha tillagt
Ȋnnu ett belysande exempel: de
socialistiska partiernas ständigt
alltjämt upprepade försök att framställa
sig som sammanslutningar av
enbart ’proletärer’ *. Här hade han
— säger tidningen — haft ett det
mest belysande exempel på hur
’frasen överlever sig själv och blir en
lögnaktig skadlig faktor’.»
Man tycks ha den förmodligen
ovederläggliga meningen att
fras-floran förekommer bara i socialistisk
jordmån. Det finns ingen anledning
att ändra en sådan mening i det
här sammanhanget.
Tidningen demonstrerar
emellertid med sitt resonemang i detta
ämne en mycket lärorik brist på
förstånd om vad socialismen vill och
är. Den meddelar några siffror ur
de lönestater som upptogs i
förlikningsförslaget i lokmannastrejken i
våras och anser dem belysande för
hur pass sant det är att tala om ett
arbetareproletariat. Tidningen
fortsätter nu:
»Om vi så vända oss till några andra
yrkesgrupper som icke äro fackligt
organiserade, som i regel icke själva anse
sig höra till »proletariatet» och som
ytterst sällan ropa på en social
revolution som nödvändig för att ge dem
* Dessa »försök» torde vara okända lör
de flesta!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
