Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1919 - Ahlberg, Ernst Alex.: Proletärer och proletärer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A. AHLBERG: PROLETÄRER OCH PROLETÄRER.
181
ordningen, och förekomsten av
en läroverksadjunkt av det av
Tidningen Kalmar skisserade slaget är
naturligtvis ett uppenbart
missförhållande, liksom så mycket annat i
denna den bästa av världar. Man
hade ju inte tänkt sig att behöva
deklarera denna självklara sats.
Men i upplysningens intresse, så ...
Nu kan det visserligen göras en
liten distinktion mellan proletariat
och proletariat. Den illa dolda
miss-undsamhet som dikterar
Kalmarredaktörens ord är på sätt och vis
rätt oberättigad. (Och varför gör
han inte som maskinsättarna och
förklarar sig missnöjd med sin lön?)
Om en kroppsarbetare kommer upp
till en lön som han kan existera på
utan alltför svåra bekymmer, så är
det naturligtvis ingenting att vara
ledsen över i och för sig. Man
brukar inte heller vara sen att påpeka
det gudomliga förnuft som ligger
däri, att ödets lotter faller olika.
Men när det gäller kroppsarbetare
beskärmar man sig alltid över deras
svindlande löner, och hur det än är,
så ser man nog i alla fall en
gudomlig ordning i att s. k.
intellektuellt arbete — skrivgöra och
affärsspekulationer t. ex. — blir bättre
avlönat än kroppsarbetet.
Men om man nu ska skipa
rättvisa, så är det naturligtvis så att
avlöningssatserna inte ensamma är
avgörande vid bedömningen av
exi-tensmedlens tillräcklighet resp.
otillräcklighet. Ålder,
familjeförhållanden, arbetets risk och annat är
faktorer som man måste ta i
betraktande, och vem vill egentligen se
något så oerhört orättvist i att
exempelvis en 40-årig arbetare med
huset fullt av barn sitter med samma
lön som t. ex. en ogift offärsanställd
på några och tjugu år? Att
fördelningen av produktionens avkastning
är orättvis är ju ett socialistiskt
axiom, men om man nu vill dra
upp gränserna mellan rättvisa och
orättvisa i specialfall får man vara
lite mer nogräknad än Tidningen
Kalmar.
Och eftersom man har försökt att
skipa rättvisa, så kan det alltså vara
lämpligt att erinra något om
skillnaden mellan proletariat och
proletariat. Om man intar en upphöjd
värdefilosofisk ståndpunkt så är den
ekonomiska sidan av det mänskliga
livet något mycket oväsentligt. Det
är ingen nyhet att sorgen trivs i
konungens slott såväl som i
tiggarens koja. Men om man nu tar upp
diskussionen från den ekonomiska
synpunkten, så ska det visa sig att
det omtalade överklassproletariatet i
själva verket befinner sig i en något
annan ställning än det proletariat
som Tidningen Kalmar tror att
socialisterna uteslutande räknar med
i sin samhällskritik, och det ska
också visa sig att det förstnämnda
proletariatets brist på intresse för
»en social revolution som skulle ge
den dess berättigade levebröd» —
för att tala med Tidningen Kalmar
— inte just är någon dygd utan ett
uttryck för andra mänskliga
egenskaper.
Man talar ofta om
överklassproletariatets högre levnadsstandard till
följd av representationsskyldigheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
